Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hvilket prof medtagits. Elddonet utgöres af stål, agat ocli
fnöske, det senare dock af annat slag än det fnöske vi bruka.
Till tände medföras vanligen flätor af träfibrer, erhållna genom
söndertuggning af något dertill lämpligt träd- eller buskslag.
Tobaken eller tobakssurrogatet tuggas äfven. Tuggan lägges
derpå till torkning bakom örat och användes sedan till
rökning. Salt användes icke, men socker tycka alla mycket om.
Kaffe förstå de sig ej på, om det ej blifvit ytterligt starkt
sockradt. Te dricka de gerna.
Doktor Almqvist har undersökt en mängd infödingars
färgsinne och funnit nästan alla hafva normal syn. För att
uppmuntra dem att underkasta sig profvet, bjöd han den
examinerade efter examens slut en sup konjak till en början
om IV2 kub.-tum. Många blefvo redan häraf något rusiga,
glada, muntra, ostadiga på benen, men ej gräliga.
Några buro små amuletter kring halsen, hvilka de ej bytte
bort; en bar om halsen ett grekiskt kors. Han tycktes hafva
blifvit döpt, men med hans kristendom var det väl ej så
synnerligen mycket bevändt. Han korsade sig nämligen med
mycken ifver i vår närvaro för solen. Några spår till religion
eller religiösa bruk hafva vi för öfrigt icke kunnat upptäcka.
Männernas klädedrägt består af en eller flere renskinnspeskar
snarlika lapparnes. Utanpå pesken bäres i regn eller snöväder
en skjorta af tarmskinn eller för grannlåtens skull af
bomullstyg, hvilket af infödingarne benämnes »kalikå».
Hufvudbo-naden består af en åtsittande perlbeprydd mössa; dock gingo
såväl män som qvinnor ännu oftast barhufvade. Om vintern
drager man öfver hufvudet en under hakan hopsydd hufva af
långhårigt skinn, som går ned öfver axlarne, under
ytter-pesken. Skodonen utgöras af mockasiner med sulor af
hval-rosskinn, om vintern någon gång af björnskinn, i senare fallet
med håret utåt. Qvinnornas drägt utgöres af peskar, som äro
mycket vida, nedtill ej öppna, utan hopsydda, så att de bilda
vida byxor, hvilka gå till knäna, hvartill om vintern kommer
en ytterpesk snarlik männens. Nedre delen af ärmen på dessa
plagg är vid och öppen, på sätt som fruntimmersmodet var
hos oss för några årtionden sedan. I det inre tältet gå
qvin-norna fullkomligt nakna på en smal" lifgördel när, troligen en
erinran om den drägt folket fordom bar, då det bebodde
blidare luftstreck. De bära långt hår, benadt och flätadt.
Män-nerna ha oftast håret rakadt eller klippt intill roten med
undantag af den yttersta hårranden, hvilken lemnatij tumslång
och framtill är nedkammad öfver pannan. Samma sed var för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
