- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
48

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

isblock, bvarvid det nära en half meter tjocka istäcket
söndersplittrades i tusentals stycken, som upptornades på den
underliggande grundisen till en ofantlig »toross» eller vall af lösa
kantiga isblock. Ett fartyg förtöjdt vid dess sida hade blifvit
söndersplittradt redan ganska tidigt på hösten.

Den grundis, vid hvilken Vega slutligen förtöjdes, var
omkring 40 meter lång och 25 meter bred. Dess högsta punkt
låg sex meter öfver vattenytan. Den var således icke
synnerligen stor, men lemnade dock ett godt skydd åt fartyget.
Visserligen flyttades äfven denna grundis jämte fartyget och det
innanför liggande nybildade isfältet under de våldsamma
höst-stormarne betydligt närmare land. En och annan suck och
knakning i fartygets skrof gaf tillkänna, att detta härvid icke
blef utan hvarje påkänning, men någon märklig skada har
Vega hittills icke lidit hvarken häraf eller af den starka
vinterkölden, under hvars första del våldsamma smällar tidt och
ofta gåfvo tillkänna, att någon gammal spricka vidgat sig
genom det inträngda vattnets frysning till is.

Vinterhamnen.

Vår vinterhamn är belägen vid 67° 7’ nordl. bredd och
173° 24’ vestl. längd från Greenwich, vid den asiatiska stranden
af Berings sunds nordligaste del.

Det närliggande landet bildar en vidsträckt svagt vågig
slätt, i söder begränsad af aflägsna långsamt uppstigande
bergshöjder, hvilka längre inåt landet enligt infödingarnes uppgift
skola nå en betydande höjd. Slättlandet upptages till stor del
af vidsträckta laguner, som skiljas från liafvet genom låga af
isen och vågsvallet uppkastade sandvallar.

Vid vår hitkomst var marken rimfrosttäckt och frusen,
men ännu snöfri, så att våra botanister kunde bilda sig ett
begrepp om traktens förut okända flora. Närmast stranden
funno de täta Elymus-bäddar inväfda med mattor af Halianthus
peploides, der innanför vidtog en mager jämn grusmark, endast
skyld af en svart skifformad laf, Gyrophora proboscidea,, och
af några få blomväxter, bland hvilka Armeria sibirica var
allmännast. Söder härom kom man till en trakt, upptagen af
laguner och småsjöar, hvilkas stränder voro täckta med en
yppig växtmatta, bildad af gräs- och starrarter. Men först på
det kringliggande höglandet, der vittrade gneis- och
dolerit-lager beredt en rikare jordmån än de magra sandvallar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free