Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att qvicksilfverpelarn plötsligen sjunker fullkomligt in i kulan.
Den afläsning af — 90°, som vid en tid, då qvicksilfrets
frys-ning och sammandragning var okänd, gjordes i norra Sverige
på en qvicksilfvertermometer, och som på sin tid gaf
anledning till åtskillig strid, är något som när som helst kan
om-göras, ifall man afkyler qvicksilfret under dess fryspunkt i en
till — 90° indelad termometer. Qvicksilfrets frysning sker
nedifrån uppåt, i det att den frusna metallen såsom tyngre sjunker
ner i den ännu fotande delen. Ifall man, när det är till hälften
fruset, bortgjuter det flytande från det frusna, så erhållas
kristallgrupper bestående af nålar, som äro sammansatta af små
oktaedrar, grupperade till hvarandra efter kubens kanter. Ingen
af våra qvicksilfvertermometrar har lidit någon skada
deri-genom, att qvicksilfret i dem frusit och åter upptinat. Vid
frysningen drog sig qvicksilfret alltid ner i kulan, äfven då
— 40° var beläget ett godt stycke upp på röret. Det är häraf
sannolikt, att qvicksilfver i likhet med vatten behöfver en
större köldgrad för att frysa, då det är inneslutet i hårfint
rör, än eljest,
Isens salthalt. Rassol.
Längesedan har det varit kändt, att saltvatten, när det
fryser, lemnar saltfri is. När man under sjöfärder i
polar-hafven skaffar sig vatten till dryck och matlagning genom att
smälta nyfrusen hafsis, märker man dock snart, att detta icke
är fullt riktigt, i det att nyfrusen hafsis innehåller [-tillräckligt-] {+till-
räckligt+} salt för en menlig inverkan på matlagningen. Frå-
gan har för polarfararn en ej ringa praktisk betydelse och
har ofta varit föremål för meningsutbyte i arktiska skrifter.
Man har funnit, att, medan nybildad hafsis är salthaltig, en
del större isblock äro nästan saltfria. Dessa senare äro
visserligen ofta af glacialt ursprung, men bevis kunna äf-
ven anföras derför, att man ibland träffar verklig saltsjöis,
som vid smältning lemnar ett nästan saltfritt vatten. För att
utreda frågan, hafva dr Almqvist och jag medelst titrering
bestämt salthalten i en mängd isprof. Vi hafva härvid funnit:
att den nyfrusna isen alltid är mer eller mindre salthaltig.
beroende derpå, att håligheter fvlda med saltvatten vid vattnets
frysning blifva qvar i ismassan;
att dylik is, som en längre tid legat öfver vattenytan,
småningom förlorar sin salthalt. De med mättad saltlösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
