Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid jordens luftkrets och står i nära sammanhang med
jordmagnetismen, men å andra sidan är det beroende af vissa till
deras natur ännu föga kända förändringar, livilka vid mer
eller mindre regelbundet återkommande tider inträffa i solens
hölje och för oss gifva sig till känna genom bildningen af
solfläckar. Åtskilliga vetenskapsmän hafva till och med stält
norrskenens uppträdande i samband med kosmiska ämnen,
som i stoftform från verldsalltet nedfälla till jordytan.
Oberoende af norrskenets för nordbon så välkända färgprakt
förläna dessa förhållanden en ytterligare betydelse åt denna
företeelse, och knappast någon färd har af vetenskapsmän företagits
till den höga nordens obygder, som ej bland önskningsmålen
för sina forskningar uppstält nya bidrag till utredande af
norrskenets rätta natur. Om jag undantager de mätningar och
mästerliga teckningar, för livilka vi hafva att tacka den franska
expeditionen till Norge och Spetsbergen med la Recherche år
1838—39, kapten Weyprechts arbeten under den österrikiska
expeditionen till Frans Josefs land 1872—74, dr Wijkanders
spektralundersökningar under den svenska öfvervintringen vid
Mosselbay och professor Lemströms under hans resa till
Lappland, måste man dock medge, att de flesta arktiska
expeditioners bidrag till lösande af detta vetenskapliga spörsmål
förnämligast inskränkt sig till norrskensförteckningar och mer
eller mindre lyckade beskrifningar öfver företeelsens ljusprakt’.
Det var så mycket mindre att vänta, att expeditionen med
Vega, i händelse öfvervintring ifrågakomnie, skulle bilda ett
undantag i detta hänseende, som dess färd inträffade under
ett af de år, om livilket man på förhand visste, att det skulle
blifva ett norrskensminimum-år. Just denna omständighet har
dock medgifvit mig att i en särdeles lämpligt belägen trakt
studera denna naturföreteelse under oväntadt gynsamma
omständigheter. De ljusbågar, som äfven i Skandinavien oftast
utgöra utgångspunkten för strålnorrskenen, hafva nämligen
här visat sig ofördunklade af norrskenets mera praktfulla
former, och man har sålunda ostörd af biomständigheter kunnat
egna sig åt insamlande af bidrag till utredande af dessa
ljusbågars rätta natur. Samtidigt med denna berättelse afsänder
jag en för Vetenskapsakademiens skrifter afsedd uppsats
»Bidrag till kännedom om norrskenens läge i rymden», i hvilken
1 Ilufvudsakligaste orsaken härtill ligger i den omständigheten, att de
engelska och amerikanska expeditionerna oftast öfvervintrat i trakter, som
legat innanför det bälte på norra halfklotet, der norrskenen uppträda starkast
utvecklade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
