Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEGA-EXPEDIT IONEN S VE TEN S K A PI IG A AXUETEX.
149
pråmarne däckas och förses med nödtorftig segelrigg och
ordentliga ankaren. Ifall en verklig sjöfart här skall anordnas,
be-höfves dessutom ovilkorlig tillgång till goda, af jern bygda
bogserbåtar med stark ångkraft, men så grundgående, att de
äfven kunna tjenstgöra högre upp på floden. De för ett annat
ändamål bygda flodbåtar, som jag såg på Jenisej 1875, äro
härtill alldeles oanvändbara.
Af hvad jag ofvanför anfört framgår det, att årlig
sjöförbindelse för varutransport enligt min åsigt ganska väl kan
upprättas mellan Europa och Ob-Jenisej, men det visar sig
tillika, att, innan densamma kan komma till stånd på ett för
handelsmannen betryggande sätt, betydliga kostnader måste
nedläggas på sjömätningar, uppförande af bryggor, varuhus,
sjömärken, räddningsupplag m. m. Dessa kostnader äro dock
försvinnande små, när man betänker, att det här gäller att
skaffa sjöförbindelse till hela det område, som upptages af
Ob-Jenisejs floddalar, att billiga kanalanläggningar ytterligare
kunna utsträcka detta område till Lenas floddal, mellersta
Asien och norra Kina, och att kostnaderna äfven rundligt
tilltagna icke blifva större än kostnaden för en småstadsjernväg
eller föga betydlig hamnanläggning i Östersjön.
Vägen mellan Jenisej och Lena.
För bedömandet af farvattnet längs denna kust har man
tillgång till följande iakttagelser:
l:o. Upprepade resor af Minin, Prontschischeff och Laptjew
1735—1741. Dessa lyckades som bekant icke att med sina för
isfart odugliga fartyg tillryggalägga hela kuststräckan mellan
dessa båda floder. Men af deras misslyckade försök får man
af skäl, som jag i en föregående uppsats framhållit, ingalunda
sluta till omöjligheten att med nutidens hjelpmedel
tillryggalägga denna väg. De ofullständiga berättelser, som finnas
offentliggjorda hos Müller och Wrangel1 om deras färder, tyckas
tvärtom, behörigen belysta genom den erfarenhet, som vunnits
1 P. C. Müller, Voyages et découvertes faites par les Russes le
long-dès côtes de la Mer Glaciale etc., Amsterdam 1766, I, p. 189. — F. v. Wrangel,
Reise längs der Nordküste von Sibirien und auf dem Eismeere 1820—1824,
bearbeitet von G. Engelhardt, Berlin 1839 (Bildar 83:dje bandet af »Magazin
von merkwürdigen neuen Reisebesehreibungen»), I, p. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
