Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under Vegas sjöresa, visa, att åtminstone kuststräckan mellan
Jenisej och Tajmyr samt mellan kap Tscheljuskin och Lena
årligen blir fullt tillgänglig för verkligt sjögående fartyg.
2:o. Middendorffs1 iakttagelse, att hafvet utanför Tajmyr
den 25 augusti 1843 var isfritt.
3:o. Jakuten Fomins uppgift, att om sommarn isen med
frånlandvind aflägsnar sig så långt från stranden, att dess kant
endast kan ses från bergshöjderna vid kusten.
4:o. Norska fångstmäns erfarenhet, att man om hösten
ofta kan segla från No vaja Semljas nordspets långt öster ut,
utan att se till någon is.2
5:o. De upplysningar, som denna sommars färd med Vega
lemnat, enligt hvilka inga af is föranledda hinder under medlet
af augusti månad 1878 förefunnos för en kustseglats mellan
Jenisej och Lena.
I många hänseenden äger en synnerligen anmärkningsvärd
öfverensstämmelse rum mellan Grönlands-hafvet3 och norra
delen af Kara-hafvet.4 Båda hafven öfvergå utan någon
landbegränsning i det egentliga polarhafvet och äro åt ömse sidor
begränsade af kuststräckor, som framlöpa i riktning af nord
eller nordost till syd eller sydvest. I båda hafven framgå
tvänne vattenrika strömmar mellan de omgifvande landen.
Den ena af dessa för polarhafvets kalla vatten mot sydvest
och bringar väldiga ismassor med sig, hvilka pressas mot
Grönlands och Novaja Semljas östra kuster. Den andra går
från SV till NO och åstadkommer en vidsträckt isfri ränna
längs vestkusten af såväl Spetsbergen som Tajmyr-halfön.
Men medan den kalla strömmen i Kara-hafvet är försvinnande
liten i jämförelse med den ofantliga kalla strömmen i
Grönlands-hafvet, är deremot den obetydliga del af Golfströmmen,
som framgår längs Spetsbergens vestkust, knappast så
vattenrik, som den från Ob-Jenisej härrörande vattenströmmen i
östra delen af Kara-hafvet.
1 Middendorff, Reise in den äussersten Norden und Osten Sibiriens,
Bd IV: 1 sid. 21 & 508.
2 Bedan 1664 seglade den holländske hvalfångaren Wilhelm de Vlamingh
i ett fullkomligt öppet haf rundt om Novaja Semljas nordspets, från Barentz1
vinterhamn mot OSO till 74° n. br. Beklagligen anger Witsen, hos hvilken en
berättelse om hans resa först anföres efter meddelande af Vlamingh sjelf,
icke närmare årstiden då den företogs. (Jämför Nicolaes Witsen, Noort
ooster gedeelte van Asia en Europa. Tvveede druck, Amsterdam MDCCV
Nieuwe uitgaaf MDCCXXXV. T. II, p. 902.)
3 Härmed menar jag hafvet mellan Spetsbergen och Grönland.
4 Hafvet mellan Tajmyr-lialfön och Novaja Semlja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
