Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«j funnits, kunnat påpeka. Beder man en tschuktsch på en
spektralplansch utpeka begränsningen af färgerna, faller det
genast i ögonen, hvilken egendomlig gräns han lägger mellan
det gröna och det blå. De flesta utvisa som grönt äfven en stor
del af det blåa, en och annan som blått äfven det gröna.
Frågar man efter namn på de växter, som tschuktschen
känner, får man ytterst sällan höra ett, som angifver
blommans färg, deremot användas ofta växtnamn för att uttrycka
en färgnyans. Att gräs och blad äro gröna, har jag fått många
att omtala, men att få fram namnet på blommans färg
erbjuder stora svårigheter. Vackra foglar benämnas deremot
någon gång efter färgen, sylvior och gulärlor kallas uteradlin,
hvilket ord bäst torde kunna öfversättas med gröning. Sina
hundar kalla de efter det sätt, hvarpå de äro tecknade, för deri
hvita, mörka eller brokiga hunden; en gulbrun har jag hört
kallas den röde. Perlor kallas, om jag ej mycket misstagit
mig, för ögon: röda, hvita, mörka och renoxögon äro de
brukliga namnen för de olika färgade perlorna. Detta sistnämnda
namn användes om blå perlor, men äfven om klara, gula och
gröna. Renoxens öga ger vid en viss belysning en praktfull
grön reflex från ögonbottnen, i andra belysningar har det en
blåaktig anstrykning. Tschuktschernas egna bomullsblusar och
expeditionens zefirgarn hafva jämte spektra utgjort det
förnämsta materialet för att framlocka detta folks sätt att benämna
färger. Rödt, ljust, mörkt och möjligen grönt användes af
livarje tschuktsch för att uttrycka tygs färger. Pressar man
honom, kan man nog få fram flere namn, men då visar han
sig ytterst osäker och använder vid repetition ofta ett helt
annat namn på samma sak.
Då det ej kan vara olämpligt att, med afseende på
tschuk-tscherna, bland färgnamnen intaga ljus och mörk, skulle jag
vilja som en grupp af färgnamn framställa:
Nidlikin1, hvit, ljus, användes om de flesta mindre mättade
eller särdeles ljusslarka färger, derest deri ej ingår rödt.
NuJcin, svart, mörk, blå, användes om alla ljussvaga färger
utom dem, som innehålla rödt, samt är det vanligaste
uttrycket för blått.
Tschetlju- (prefix) användes om allt, i hvilket något rödt kan
spåras.
Dessa trenne ord tyckas i de flesta fall vara tillräckliga
för tschuktschen att qvantitativt och qvalitativt uttrycka
1 Nästan alla adjektiv, som beteckna färg, äga tvänne former, en
sjelf-.ständig och en prefixform. Här upptages blott den vanligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
