Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ljusintryck, livilka föremål i hans omgifning gifva. Dem
kan han tillägga hvilket föremål som helst.
Han har äfven andra ord för att beteckna ljusintryck, men
dessa hafva mera inskränkt användning och en särdeles
egendomlig kar akter.
Uterci och prefixet Utetschertu- betyda båda med stor
sannolikhet »lik marken» och användas om måttligt ljusstarkt
grönt, om en del gult och grått samt äfven om mindre
mättadt blått. Deremot användas de aldrig om ljussvagt
grönt, hvilket kallas nuJcin (mörkt). De beteckna
otvifvel-aktigt i första hand växtlighetens grönska, men användas
äfven ehuru sällan om tyger, om en del af spektrum, om
gula och gröna foglar o. s. v.
’Ninäikin. Härledningen till detta ord är mig obekant. Det
användes endast om mättadt blått och kanske uteslutande
om föremål med en viss glans samt dessutom om grönt
och violett under samma förhållanden. Användningen är
inskränkt, det tillägges ej ofta tyg och perlor, men väl en
del af spektrum, och jag tror, att de anse det passa om
vissa nyanser af himmelen samt om fjällen sommartiden.
Dlilil betyder galla och användes allmänt för att beteckna
tem-ligen mättadt gult, men äfven mindre mättadt grönt och
ljusblått.
Tschiiarå, renoxe, är förut omtaladt i sammansättningen
tscliäarå-udledladlin (renoxöga) såsom namn på klara blå, gröna samt
gula perlor. Man hör det ej så sällan användas äfven om
tyger.
Tim- (prefix) är stammen till ordet täutä, hafsvatten, och
användes någongång om klara, vackra, föga mättade gula,,
gröna och blå färger.
Denna grupp innefattar näst hvitt, svart och rödt
tschuk-tschens vanligaste färgnamn och hans bästa ord för att
uttrycka gul, grön och ljusblå. Ordens användning och
begränsning är oss fullkomligt främmande, men torde i någon mån
kunna förklaras deraf, att en jämförelse sker med föremål af
vexlande färgton. Är denna förklaring riktig, så faller det
starkt i ögonen, huru mycket mera en tschuktsch fäster sig
vid ljusstyrka och andra omständigheter än vid färgton, och
det måste förvåna oss, att dylika ord kunna användas som
färgnamn. Deras skiftande betydelse förklarar ock till stor del
hans villrådighet, när det gäller att ge namn åt en viss
färgton. Äfven då han förstår, att man vill ha fram tonen, kan
han i de flesta fall ej villfara ens önskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
