Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan grupp färgnamn är lättare att förstå:
Tscherru- (prefix) gul, brandgul, af tscherrutscherr, ockra.
Gyirtu- (prefix) röd, purpur, af gyirgyir, röd färgprakt.
Tschevkutså, röd, är namnet på färgämnet blodsten.
Dessa ord uttrycka i första hand, att ett föremål
innehåller det ena eller andra färgämnet, men öfverföras någon
gång på föremål, som ej kunna vara dermed målade. Det
är egendomligt att se, huru liten användning ordet
tscherru-har, oaktadt ett godt ord för gult saknas, under det att
föremål färgade med ockra ofta kallas tschetlju-, hvilket ord
i alla förhållanden ersätter de andra tvänne orden i denna
grupp.
Jag tror mig nu hafva omnämnt alla vanligare ord, som
en tschuktsch använder för att uttrycka färgen hos ett föremål.
Han har dock många flere. Skall en färg betecknas, får man
höra ord sådana som mutlemutl (blod), pountäng (lefver), roraut
(Pedicularis-arter) och en mängd andra jämförelser hämtade
från växtriket, renen eller sälen, men då vi ej funnit något af
dessa ord särdeles ofta återkommande, inskränker jag mig att
nämna, att dylika jämförelser sannolikt hafva stor användning.
Det är redan förut nämndt, att tschuktschens förnämsta
färgämnen äro röda; dem använder han flitigt, en stor del af
hans skinn äro bestrukna med blodsten. Detta ämne är jämte
grafit det enda, som lämpar sig till att måla trä- och bensaker
med. Den gula eller gulröda ockran ger en föga framträdande
färg och brukas blott till beredning af skinn. I sina
hus-gerådssaker har han således föga tillfälle att visa sin smak i
färgväg. Knapt mera se vi i hans sätt att brodera. På hvit,
gul eller röd botten sys efter enformiga mönster kretsar och
andra figurer, vanligen så, att tvänne parallela hvita linier
innesluta en röd eller svart mellan sig. Perlorna ordnas till
perlband så, att röda och livita vexla med hvarandra, eller
röda, hvita och blå antingen ensamma eller flere tillsammans.
På en blå perlas plats har ofta en grön af samma ljusstyrka
insmugit sig.
Af tschuktschernas färgbenämningar, deras sammanförande
under samma namn af mörkt och blått, gult och hvitt, rosa
och rödt o. s. v. skulle man kunna frestas att anse folket i
allmänhet sakna eller äga blott svagt utveckladt
violett-perci-pierande organ (enl. Young-Helmholtz’ska teorien). Ser man
något närmare på saken, måste dock denna åsigt lemnas såsom
ohållbar. Det är nämligen lätt att öfvertyga sig, att de
verkligen se det violetta i spektrum, och en del kalla det rödt. En
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
