Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning på de fanerógama växtarter, hvilka jag funnit ingå såsom
beståndsdelar i denna flora, oeh en redogörelse för de studier
af dessa växters morfologiska och biologiska förhållanden,
med hvilka jag under expeditionen varit sysselsatt, kan jag
först lemna efter hemkomsten till fäderneslandet, då jag
erhållit tillgång till nödig literatur och jämförelsematerial.
Den del af Sibirien, som af expeditionen först besöktes,
var den lilla, låga, strax nordvest om Obs mynningsvik liggande
Hvitön, på hvars sydvestra sida kand. E. Almqvist och löjtnant
O. Nordqvist under några timmar den 3 augusti 1878
uppe-liöllo sig. Följande dag gjorde dessa båda deltagare i
expeditionen ett likaledes kort besök på den midtemot Hvitön
belägna nordkusten af halfön Jalmal. Den kunskap, jag äger
om dessa ställens växtlighet, grundar sig på de botaniska
samlingar, som gjordes af dem, och de meddelanden, som de lemnat
mig. Tiden från den 6 till den 10 augusti uppehöll sig
expeditionen i Dicksons hamn vid Jenisej-flodens mynning,
hvar-under exkursioner gjordes såväl på flere af de kringliggande
öarna som det tillgränsande fastlandet. Den 11 augusti på
f. m. undersöktes en omkr. 100 eng. mil nordost från
Dicksons hamn belägen, omkring en qvadratkilometer stor ö,
hvilken af expeditionens ledare erhöll namnet Minin-ön, till
erinran af den om dessa trakters geografi mycket förtjente
ryske styrmannen Minin. Den 14 augusti på e. m. ankrade
expeditionens fartyg i en på Tajmyröns sydvestsida
inskjutande bugt, hvilken, för sin rikedom på Aktinior kallades
Aktinia-viken. Tre dagar varade uppehållet här, hvilken tid användes
till undersökning af den omgifvande traktens natur. Sent på
eftermiddagen den 19 augusti nåddes Asiens nordspets, kap
Tscheljuskin, hvarest vi dröjde till följande middag. Den 24
augusti uppehöllo vi oss några timmar på Preobrascheni-ön.
belägen i mynningen af Chatanga-viken. Den 9 september
var jag i tillfälle att undersöka en del af kusten strax sydvest
om kap Jakan. Nästa landstigningsplats var udden Irkajpi,
af Cook kallad Nordkap, hvarest expeditionen uppehölls af is
12—18 september. Den 29 september instängdes expeditionens
fartyg för vintern strax utanför tscliuktschbyn Pitlekaj, nära
Koljutschin-fjordens mynning. Den långt framskridna
årstiden gjorde då endast en flyktig undersökning af den
omgifvande trakten möjlig. Den fortsattes under försommarn
1879, men landvegetationens utveckling var knappast mer än
börjad, då isen den 18 juli bröt upp och expeditionen
fortsatte sin färd utan uppehåll genom Berings sund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
