Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sommaren 1878 under de få uppehåll, som af expeditionen
gjordes och som i de flesta fall voro så korta, att jag icke
kunde aflägsna mig mer än en eller annan engelsk mil inåt
landet, insamlade 120 arter blomväxter, tillhörande 25 olika
familjer; sålunda i det allra närmaste lika många arter, som
de samlingar, hvilka Middendorff hemförde från Tajmyrlandet,
innehöllo och representerande ungefär lika stort antal familjer.
— Det kan emellertid icke bestridas, att det vid den sibiriska
ishafskusten gifves trakter, hvilkas växtlighet närmar sig den
bild Middendorff uppdragit. Så var t. ex. fallet med kap
Tscheljuskin, icke sjelfva den låga landtunga, som bildar
Asiens längst mot norr framskjutande del, utan det innanför
liggande landet. Detta var den ödsligaste, mest växtfattiga
trakt jag någonstädes sett. Men icke ens här saknades
blomväxter; det var tvärtom två arter Gramineer: Catabrosa algida
och Aira csespitosa, som bildade hufvudmassan af den torftiga
växtlighet här fans. På sjelfva udden var växtligheten rikare
och yppigare. Utom af lafvar och mossor bildades det här
åtminstone på sina ställen sammanhängande växttäcket af 23
arter fanerogamer, deraf 5 arter monokotyledoner och 18
diko-tyledoner, utgörande representanter af 9 olika familjer. Att
de råa ishafsvindarne utöfva ett ofördelaktigt inflytande på
den sibiriska kustyegetationen kan icke dragas i tvifvel, men
att dock deras förödande makt icke är fullt så absolut, som
Middendorff synes antaga, derpå lemnar växtligheten på den
lilla Minin-ön ett såsom mig synes talande bevis. Ett för
Is-hafvets stormar, dimma och köld mer utsatt läge än dennas
kan knappast en ort hafva. Dess vegetation var visserligen
arm, men 15 arter fanerogamer, 4 monokyteledoner och 11
dikotyledoner, bland dessa en vide-art, ingingo dock i dess
sammansättning. Det gifves också trakter, hvilka, ehuru
utsatta för ishafsvindarnes förderfliga inverkan, dock i följd af
sitt i öfrigt gynsamma läge kunna frambringa en
jämförelsevis vexlande och yppig vegetation. Så är fallet med
Preo-brascheni-ön, på hvars nordvestra del jag under 3—4 timmars
tid insamlade öfver 60 arter fanerogamer, utgörande
representanter för 16 familjer. Ett på egen erfarenhet stödt omdöme
om den sibiriska ishafskusten måste alltså blifva, att den
öfver-allt äger ett, låt också vara här och der mycket genombrutet,
växttäcke, i hvars sammansättning fanerogama växter ingå
såsom en väsentlig beståndsdel. Om det sålunda, såsom
Grisebach uppgifver, »i det arktiska Sibirien gifves stora
sträckor, hvarest icke ens kryptogamer kunna växa och der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
