Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marken är i saknad af all växtlighet»1, är det icke vid Ishafvets
strand, utan i de inre mera kontinentalt belägna delarne af
detta område, som dylika ödemarker äro att finna.
Liksom den innanför liggande tundran 2 består det
nord-sibiriska kustlandet af åtskilliga växtfysiognomiska afdelningar,
hvilka i allmänhet äro temligen skarpt utpräglade. Jag har
trott mig kunna urskilja sex slags sådana, för hvilka i det
följande användas benämningarna: rutmark, klippmark,
blomstermark, kärrmark, tufmark och sanddyner. De olika intryck,
som dessa framkalla, betingas oftast genom en olikartad
sammansättning af deras vegetation, men i vissa fall eller till en
del också genom växttäckets större eller mindre täthet. Vissa
växtarter äro uteslutande bundna vid en viss
vegetationsaf-delning och- gifva åt denna dess allmänna utseende, andra
kunna förekomma öfverallt och allestädes i ungefär lika stor
mängd, under det åter andra, ehuru de ingå i
sammansättningen af två eller flere afdelningar, dock företrädesvis
tillhöra en, af hvilken de utgöra en väsentlig beståndsdel. På
betydliga sträckor är kustlandet beklädt af en på individer
rik, sammanhängande växtmatta, på andra delar af detsamma
är växtligheten sparsammare och individfattigare, ej helt och
hållet täckande marken.
Rutmarken är det nordsibiriska kustlandets växtfattigaste
del. Dess mest i ögonen fallande drag, hvilket det för
densamma föreslagna namnet afser att beteckna, framkallas deraf,
att dess öfversta, i allmänhet fasta och torra jordlager är
genom hvarandra korsande sprickor afdeladt i fält eller rutor
af något vexlande, men oftast obetydlig storlek och af enligt
regeln sexsidig form. Såsom en vidinaskig florsslöja är den
sparsamma vegetationen utbredd öfver detta, lemnande
betydliga delar af detsamma obetäckta. Det är endast i sprickorna
och på rutornas kanter, som den sparsamma växtligheten har
sitt tillhåll, än uppträdande i spridda, små grupper, än i form
af oafbrutna smala strimmor, förenade med hvarandra vid
rutornas hörn.
Rutmarken synes äga en vidsträckt utbredning vid den
sibiriska isliafskusten. Vid Dicksons hamn fans den; större
delen af Minin-ön, landet innanför kap Tscheljuskin och stora
sträckor sydvest om kap Jakan utgjordes af rutmark. Från
Tajmyr-halföns ishafskust uppgifves den af Middendorff. I sin
1 Anf. st. I, s. -53.
2 Middendorff.\ anf. st. s. 729 o. följ.; Schmidt, anf. st. s. 77—78;
Nordenskiöld, anf. st. s. 63—65; Wrangel, anf. st. I, s. 81, 183—4, 187; II, s. 6 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
