Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ifrågavarande ögruppen ligger, och på trakter, som måste
genom sina klimatiska förhållanden anses vida ogynsammare
för dessa växter än många, om ej alla delar af södra Novaja
Semlja. Ymnig på södra delen af Wajgatscli är bland de ofvan
anförda på Novaja Semlja icke anmärkta arterna Cineraria
frigida. Denna art synes vara allmänt utbredd genom hela
det arktiska Sibirien. Så är den funnen vid Pitlekaj (Lat. n.
07°5’), vid Irkajpi (68°55’), vid kap Jakan (69°22’),
Kolymaflo-dens mynning (ungef. Lat. n. 70°), Jalmals vestkust (Lat. n.
72° 17’), Dicksons hamn (Lat. n. 73° 28’), Tajmyrlandet (mellan
Lat. n. 73° 45’ och 74° 15’) och vid Aktiriia-viken (76° 15’), bland
hvilka trakter många och framförallt Jalmals vestkust och
kusten vid Aktinia-viken säkerligen äro vida ogynsammare
för en fanerogamväxtlighet än Novaja Semljas vestkust mellan
Matotschkin schar och Kariska porten. Wahlbergella affinis,
Carex incurva, Carex dioica, Glyceria Vahliana, Catabrosa
concinna förekomma på Spetsbergen, hvars sydspets ligger på
Lat. n. 76° 30’, Lloydia serotina är känd från
Preobrascheni-ön i arktiska Sibirien (Lat. n. 74° 43’), Rumex arcticus,
Epilobium alpinum tränga i Tajmyrlandet upp till 75:te
breddgraden, Polygonum Bistorta till Lat. n. 74° 15’ o. s. v. Det
synes, som skulle man af dessa växters utbredning i öfrigt
kunna vänta, att de icke blott skulle förekomma på Novaja
Semlja, utan t. o. m. vara allmänt spridda derstädes.
Någon bestämd förklaringsgrund till dessa växters såsom
det tyckes egendomliga utbredning i den ifrågavarande delen
af det arktiska området kan jag icke uppgifva. Åtskilliga
bland dem torde man kunna antaga vara gamla glacialväxter,1
hvilka fordom haft en vidsträcktare utbredning, men hvilkas
utbredningsområden efter hand inskränkts och som sedan,
utan att vidare sprida sig, qvarhållit sig på de platser, der
de en gång qvarlemnats. Sådana äro måhända Glyceria
Vahliana och Catabrosa concinna, båda endemiska inom den
arktiska floran, af hvilka den förra är känd från ön Wajgatsch,
Spetsbergen och Grönland, den senare anträffad vid Dicksons
hamn, på Jalmals vestkust, ön Wajgatsch och Spetsbergen,
derifrån den först beskrefs. Åtskilliga af de öfriga kunde
man anse såsom jämförelsevis sent inkomna på Wajgatsch,
derifrån de icke kunnat eller ännu icke hunnit utbreda sig
mot norden. Det gifves säkerligen en och annan bland dem,
1 Jfr A. Engler: Versuch einer Entwicklungsgescbichte der
Pflanzen-welt insbesondere der Florengebiete seit der Tertiärperiode, sid. 145.
(Leipzig 1879.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
