- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
336

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som i dessa trakter sprider sig mycket långsamt. Så t. ex.
Vaccinium vitis idtea, hvilken helt visst här mycket sällan
hinner frambringa mogen frukt. Möjligen har Kariska
porten, ehuru dess bredd ej är synnerligen stor, bildat en
oöfver-stiglig gräns för några af dessa arter. Skulle framtida
iakttagelser gifva vid handen, att ofvan anförda växter inom denna
del af det arktiska området verkligen äro inskränkta till ön
Wajgatsch, bör den frågan upptagas till närmare undersökning,
om icke detta förhållande är ett uttryck för en af olikhet i
geologiskt hänseende betingad skilnad i fanerogamflorans
utvecklingshistoria på Novaja Semlja och Wajgatsch, och om i
följd häraf icke dessa trakter böra betraktas såsom tillhörande
olika trängre områden af det arktiska florgebitet. En åsigt
gående i denna riktning är redan uttalad, nämligen af C. I.
v. Klinggräff i hans förtjenstfulla, om noggranna studier
och vidlyftig literaturkännedom vittnande bidrag till norra
och arktiska Europas växtgeografi. 1 Han indelar det arktiska
Europa, hvars sydgräns, såsom naturligt är, skogsgränsen får
bilda, i tvänne underzoner, en nordlig eller polarzonen och
en sydlig, tundrazonen. Till den senare höra de kontinentala
delarne af arktiska Europa med tillägg af öarne Ivolgujew
och Wajgatsch, till den förra de öfriga öarna i det europeiska
Ishafvet: Beeren Eiland, Spetsbergen, Kung Karls land, Franz
Josefs land och Novaja Semlja. Skälet för detta Novaja
Sem-ljas åtskiljande från* Wajgatsch i fytogeografiskt hänseende
skulle vara, att på Wajgatsch afgjord tundrabildning är
her-skande, men så icke på Novaja Semlja. 2 Om man med tundra
förstår inom arktiska zonen belägna vågiga eller lågkulliga,
låt vara här och der af framstrykande bergåsar afbrutna
slätter, så är det obestridligt, att ön Wajgatsch är ett
tundraland. Men låter man dessutom, såsom Klinggräff gör,3
tundran karakteriseras genom en förherskande vegetation af
mossor och lafvar, så kan, enligt min kännedom om Wajgatsch,
hvilken dock endast sträcker sig till kustlandet, denna ö icke
kallas för tundra. Visserligen ingå lafvar och mossor till
betydlig del i vegetationstäckets sammansättning, men de växter,
som förläna växtligheten dess allmänna prägel, äro icke dessa
växtformer, utan fanerogamer, livarigenom en väsentlig
olikhet framkallas mellan Wajgatsch och de kontinentala Polytri-

1 C. I. v. Klinggräff: Zur Pflanzengeografie des nördliclien und
ark-tisehen Europa’s. Zweite Aufl. (Marienwerder 1878.)

2 Jfr anf. st. sid. 6 och 43.

s Anf. st. sid. 46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free