Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arktiska Europa berättigar sålunda visserligen icke till någon
slutsats om Novaja Semljas och Wajgatschs närmare
anslutning i fytogeografiskt afseende till arktiska Sibirien, ehuru
det dock är obestridligt, att det talar mera härför än häremot.
Tvdligare synes mig en närmare förvandtskap af
fanerogam-floran på Wajgatsch och Novaja Semlja till det arktiska
Sibiriens än det arktiska Europas antydas af de öfriga på Novaja
Semlja och Wajgatsch anträffade arktiskt endemiska arterna,
låt också vara att åtskilliga bland dessa äga en så egendomlig
utbredning, att man torde böra uppfatta dem såsom livad
Engler1 kallar urgamla glacialväxter, från hvilkas af tillfälliga
orsaker beroende qvarvaro på en viss trakt någon bestämd
slutsats vid trängre florområdens begränsning icke kan dragas.
Bland de af Ho oker 2 och Grisebach3 såsom sådana
upp-gifna arterna finnas på Novaja Semlja och Wajgatsch tre arter:
Draba corymbosa, Festuca brevifolia och Dupontia Fischeri.
Till dessa komma, enligt hvad jag känner, följande åtta:
Ta-raxacum phymatocarpum, Androsace triflora, Glyceria vaginata,
Gl. vilfoidea, Gl. Vahliana, Gl. (?) Kjellmani, Gl. tenella och
Catabrosa concinna, alla, såsom mig synes, mycket väl
differentierade arter, ehuru några af dem först på senare tider
närmare kända. Af dessa är nu endast den i det arktiska
området allmänt utbredda Dupontia Fischeri uppgifven både för
cisuralska Samojedlandet och arktiska Sibirien. Festuca
brevifolia, Glyceria Vahliana och Gl. tenella äro hittills icke
anmärkta hvarken inom det ena eller det andra området, de
öfriga 7 åter kända från arktiska Sibirien, men icke från
arktiska Ryssland.
En ledning vid urskiljandet och begränsningen af olika
trängre florområden inom det arktiska florgebitet skall helt
visst vinnas genom en fortsatt undersökning af de här under
bildning varande nyare utvecklingscentra. Att nya former
och arter uppstått och uppstå inom det arktiska gebitet och
att antydningar till nyare utvecklingscentra kunna urskiljas,
synes mig stäldt utom allt tvifvel. Ett den arktiska florans
slägte, stadt i nybildnig, är slägtet Salix, såsom Lundström
visat i sin förträffliga utredning och framställning af Novaja
Semljas Salix-vegetation. 4 Såsom ett annat sådant slägte
1 Anf. st. sid. 145.
2 Anf. st. sid. 257—258.
3 Anf. st. I, sid. 530.
4 A. N. Lundström: Kritische Bemerkungen über die Weiden Nowaja
Semljas und ihren genetischen Zusammenhang. Acta regise societatis
scien-tiarum Upsaliensis. Vol. extra ord. edit. Upsalise 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
