Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska uppfattningen, nämligen det faktum, att kustfloran på
Jalmal visade större öfverensstämmelse med Sibirien än med
Europa. Ett annat dylikt bevis leinnar den af F. Kurtz gifna
framställningen af fanerogamfloran på Schtschutsehja-området,
hvilket utbreder sig mellan vestra Obstranden norr om
Obdorsk, Kariska viken och nordligaste delen af Ural, ett
område som skulle falla inom Ho okers europeiska »district».
Af de härifrån kända arterna skulle enligt Kurtz endast 7
arter icke vara angifna för det arktiska Sibirien öster om Ob.
En granskning af den gifna artförteckningen visar deremot å
ena sidan, att en af dessa 7 arter ej heller är känd från det
cisuralska Samojedlandet, och å andra sidan att icke mindre
än 24 arter, som angifvas såsom gemensamma för
Schtschu-tschja-området och arktiska Sibirien, betecknas såsom icke
kända från arktiska Ryssland, hvilka siffror tydligen liäntyda
på den större slägtskap mellan Schtschutschja-floran och den
arktiskt-sibiriska än den arktiskt-europeiska.1
I politiskt hänseende räknas såsom bekant Wajgatsch och
Novaja Semlja till Europa. Hit höra de också geologiskt.
Hooker räknar dem också i växtgeografiskt hänseende till
Europa. Flere vigtiga skäl synas mig dock tala för deras
närmare slägtskap härutinnan med arktiska Sibirien.
Grisebach’2 har framhållit de monotypiska slägtenas
utbredning såsom af framstående vigt för utrönande af olika
vegetationscentra och begränsning af äfven trängre
florområden. Med rätta har Engler3 uppträdt häremot och betonat
det tillfälliga i de monotypiska och artfattiga slägtenas
qvar-varo inom ett område. Ett bevis på riktigheten af denna
uppfattning lemnar, som mig synes, slägtet Pleuropogon,
hvilket, länge endast kändt från den arktiska amerikanska
arkipelagen och ansedt såsom karakteriserande ett amerikanskt
utvecklingscentrum, sedermera anträffats på Novaja Semlja
och Wajgatsch och på ett ställe på Sibiriens nordkust,
hvar-igenom man lemnas i fullkomlig okunnighet om dess
ursprungliga hemland, men drifves till det antagandet, att
det förr måste hafva haft en vidsträcktare utbredning än för
närvarande. Att Pleuropogon Sabinii väl är funnen på
Novaja Semlja och Wajgatsch och i arktiska Sibirien, men icke i
1 Jfr F. Kurtz: Aufzählung der von K. Graf von Waldburg-Zeil im
Jahre 1876 in Westsibirien gesammelten Pflanzen. Seperataftr. ur Abhandl.
des Bot. Vereins f. Brandenb. XXI.
2 Anf. st. sid. 67—68.
3 Anf. st. sidd. XI och 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
