Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende synes mig en art korgblomstrig växt — en Cineraria —
vara. Den förekom i stor mängd ocli mycket yppigt utvecklad
omkring tälten vid Pitlekaj, Jinretlen, Rirajtinop och
Irgun-nuk. Den ätes af tschuktscherna. Oaktadt jag ströfvade
ganska mycket och vidsträckt omkring vid vårt vinterqvarter, såg
jag den dock ingenstädes mer än här omkring tälten, der den
årligen gaf sin tribut till tschuktschernas underhåll.
Då man först granskar de växter och ämnen från
växtriket, livilka tschuktschen använder till föda, skulle man känna
sig böjd att antaga, att han tar till godo med allt, livad han
kommer öfver, så brokig är blandningen och så egendomliga äro,
enligt vårt sätt att se, åtskilliga af dessa näringsämnen. En
blick på den förteckning öfver tschuktschernas hushållsväxter,
som meddelas i det följande, upplyser utförligare härom. En
närmare undersökning visar dock, att detta icke är fallet, utan
att ett visst urval röjer sig i blandningen. Efter hvilka
grunder detta sker är svårt att afgöra. Närmast skulle man kunna
föreställa sig, att det är den massvisa förekomsten af en
växtart, som gör den till en af tschuktschen eftersökt matväxt,
och tvifvelsutan bestämmes hans val i många fall till en viss
grad häraf, men långt ifrån alltid. En af tschuktschernas
förnämsta matväxter är en pilart, Salix boganidensis Trautv.,
hvilken åtminstone i närheten af vårt vinterqvarter, der den
var vanlig, lemnade hufvudmassan af de vegetabiliska ämnen,
som insamlades för vintern. Andra växter, som voro lika
allmänna som den, och af hvilka utan större ansträngning en
lika stor mängd såsom det kan synas likartade näringsämnen
skulle kunnat samlas, försmåddes fullständigt, t, ex. andra
pilarter, dvergbjörken, fjällsippan, ja t. o. m. skörbjuggsörten
eller Cochlearian, hvilken på kullarne vid Pitlekaj förekom
i stor myckenhet och ju brukar anbefallas såsom synnerligen
helsosam åt och af resenärer i de arktiska trakterna, ehuru
den helt visst sällan användts eller användes. Deremot
uppsöker å andra sidan tschuktschen med en ifver och
ihärdighet, som starkt bryter mot hans lojhet och slapphet i öfrigt,
vissa andra växtarter, hvilka lemna föga näringsämne,
förekomma jämförelsevis mycket sparsamt och på den tid, då de
böra samlas, äro svåra att upptäcka. Så t, ex. vår välbekanta
Polygonum viviparum L. Den bör enligt tschuktschernas åsigt
tagas vid och strax efter snösmältningen, innan ännu bladen
börjat utveckla sig. Det är jordstammen som har
användning, men att vid denna tid få reda på den är sannerligen ett
svårt arbete, som dock tschuktscherna, äfven de fullvuxna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
