- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
360

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

underkasta sig och utföra med förvånansvärdt godt resultat.
Arten hör till de mera sällsynta på Tschuktsch-landets
nordkust och uppträder alltid spridd’ Man får väl antaga, att
tschuktschen vid valet af sina näringsväxter låter leda sig af
vissa växters, genom erfarenhet funna, större näringsvärde och
en för dem egendomlig, för hans gom behaglig smak, 1 om ock
en arts allmännare förekomst icke är utan allt inflytande.

Af de kända och använda matväxterna värderas somliga
högre än andra och ätas företrädesvis, då de kunna
öfver-kommas. Såsom ofvan nämndes var Salix boganidensis vid
Pitlekaj och trakten närmast deromkring den allmännast
nyttjade växten. Den skattades dock ej så högt som t. ex.
Rho-diola rosea L., som här var mycket sällsynt. Denna skulle dock
förekomma i stor mängd vid byn Pidlin och här spela
samma rol som anförda pilart vid Pitlekaj, hvilken senare
visserligen var lika allmän vid Pidlin som Pitlekaj, men
betraktades såsom sämre. Ren-tscliuktscherna ägde andra
näringsväxter än kust-tschuktscherna, detta säkerligen icke derför,
att de, som af de senare användes, saknades eller förekommo
i ringa mängd der ren-tschuktscherna uppehöllo sig, utan
emedan dessa hade tillgång till växter, som voro ansedda för
bättre, och som icke förekommo vid kvisten eller här voro allt
för sällsynta för att få någon vidsträcktare användning. En
del arter stå i vissa delar af Tschuktsch-landet i mycket högt
rop och ställas här lika högt öfver andra brukliga vegetabilier,
som t. ex. hos oss sparris och kronärtskockor. Särskildt vill
jag härvid erinra om en ärtväxt — Hedysarum obscurum L. —.
Den finnes icke i sjelfva kustbältet, men uppträder i rätt stor
mängd på vissa ställen i det inre af landet, der
ren-tschuk-tscherna draga fram. Under våren erhöll jag från en bekant
ren-tschuktsch en stor sändning af denna växt. Då jag skulle

1 Egendomligt är att se, huru i detta fall erfarenhet och smak ledt olika
polarfolk åt samma håll, så att vidt skilda stammar kommit att använda
samma eller mycket nära beslägtade växtformer och växtämnen. Såsom
exempel härpå må följande anföras. Pilblad ätas af tschuktscherna och
af eskimåerna i arktiska Amerika, Rhodiola rosea af tschuktsclier och
Grönlands eskimåer. De sistnämnda använda de blombärande årsskotten af
Pe-dicularis hirsuta, tschuktschen samma delar af Pedicularis sudetica. Både
samojeder och tschuktscher äta Cineraria palustris och rötter af
Oxytropis-arter. Grönlands eskimåer och lapparne betrakta Angelica Archangelicn
såsom en delikatess. Innehållet i renmagen anses läckert af tschuktscher
och eskimåer, såväl grönländska som amerikanska. Grönländare och
tschuktscher äta större hafsalger. Oxyria digyna nyttjas af eskimåer och
tschuktscher. Skörbjuggsörten försmås af grönländarne, eskimåerna i
arktiska Amerika och tschuktscherna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free