Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»i = Eg i sv. ordet äng.
11 = nj i sv., t. ex. i ordet vänja,
m = det sv. m.
dl’ — d knapt hörbart; 1 mouilleradt och aspireradt. Tungan tryokes med
hela sin bredd mot inre sidan af öfre framtändema, och man för-
söke att sålunda uttala dl.
dl’ — lika som föreg., men d tydligt.
En egendomlig omständighet uti tschuktschernas uttal är, att
qvin-norna i stället för r säga dz eller s (se ofvan) och i st. f. /s säga ts.
Sålunda säger en tschuktsch t. ex. nirak (= två), då deremot en
tschuk-tschiska säger ntdzak; på samma sätt tsenel’ (= kärl) och tsenel’.
Innan jag öfvergår till ordboken, vill jag anföra de få bidrag till
tschuktschiska grammatiken, som jag kan lemna.
Uti ordbildningsläran ber jag att få fästa uppmärksamheten dervid,
att tschuktschiskan har åtskilliga ord, som utgöras af två lika stafvelser.
Sådana ord äro t. ex.
Tintin — is.
Yoyo — vind.
Koykoy — kall (adj.).
Pimpim — aska, krut.
Kdukau — mat.
Tsdtsa — nord.
Kéke — ljuster.
Kil’kil’ — nafvel.
Yinyin — låga.
Måymoy — smutsig.
Substantiva.
Förhållandet mellan olika föremål synes i tschuktschiskan uttryckas
genom kasus-ändelser, hvilka tilläggas substantivets stam. Denna tyckes
i de flesta fall icke vara lika med nominat. sing.
Jag vill nu anföra alla de substantiva, af hvilka jag antecknat några
böj ningsformer.
JirrptulV in — axel.
RJVpet — axlar.
EninédVin — broder.
KninédVe — bröder.
Nénena — barn.
Néneni — — pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
