Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kransformade norrskenet eller, såsom man kanske kunde kalla
det, norr skensglorian utgör således blott en egendomlig, äfven
i sydligare trakter ofta iakttagen form af norrskenet i dess
helhet. Olikheten mellan den och våra vanliga norrsken är
emellertid mycket betydande. För att denna må framträda
tydligt, torde det, innan jag går vidare, vara lämpligt att med
några ord påpeka hvad som synes mig vara det mest
kännetecknande för de särskilda företeelser, hvarom här är fråga.
Dessutom får jag fästa uppmärksamhet derpå, att vintern 1878
—1879 infallit vid ett norrskensminimum, och att det kanske
just varit denna omständighet, som låtit oss iakttaga de här
beskrifna företeelserna ofördunklade af norrskenets praktfulla
former. Under ett norrskensmaximum skulle helt säkert
norrskenen äfven vid Berings sund artat sig betydligt annorlunda.
Härtill kommer, att åtskilliga omständigheter synas tala
der-för, att en betydlig del af norrskensbågarnes ljus absorberas
redan genom inverkan af den vattengas, som ingår i luft af 0°
till — 10°. Möjligt är derför, att de bågnorrsken, som äro
ljussvaga, alldeles icke kunna ses då lufttemperaturen är öfver
fryspunkten.
Skandinaviska strålnorrsken.
Ett strålnorrsken i Skandinavien bildas af mer eller
mindre ljusstarka strålband, sammansatta af raka skarpt
begränsade strålar och strålknippen, 1 som ligga tvärs emot bandets
längdriktning. Såväl band som strålar vexla hvarje ögonblick
utseende och läge. An skjuta strålarne upp till zenit och
hopas i dess granskap från flere håll till en norrskenskrona,
än falla de tillsamman och upplösas i ljusmoln eller föga
regelbundna lager. An böjas och veckas banden till prydliga
draperier, än rätas de ut till jämna strålbågar eller strålhvalf. I
sjelfva banden jagar den ena strålen den andra i rastlös
vex-ling, och företeelsens prakt liöjes ytterligare genom vackra
färgskiftningar.
Denna företeelses grunddrag utgöres således af vexling
1 Härmed betecknar jag raka, enkla ljusstreck på himlahvalfvet,
motsvarande engelsmännens beams, fransmännens rayons, tvskarnes Fäden,
Weyprechts Strahlen, strålknippen. I skrifter om norrsken innefattar man
ofta under namn af »bågar» såväl bågar af jämnt spridt ljus, som mer eller
mindre tydligt stråldelade band. Dessa båda norrskensarter tyckas dock
vara af helt olika slag och ej böra förvexlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
