- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
680

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gränser Alaska, Aleutiska ögruppen, Kamtschatka och
Tschuk-tschernas land.

Efter dessa inledande anmärkningar gör jag början med

§ 1. Draggredskap. Trawlens beskaffenhet och
förträfflighet.

Undersökningarna öfver det lägre djurlifvet i hafvet togo
sin början före framkomsten till Jugor schar och fortsattes
under hela färden till Berings sund, så snart lämpliga
tillfällen dertill erbjödo sig. De bedrefvos med tillhjelp af
yt-håfvar, sänkhåfvar, svablar, bottenskrapor med säckar af
segelduk eller finmaskiga nät och af olika modeller, sådana som
hittills varit de brukliga vid alla föregående svenska
expeditioner till arktiska trakter, samt dessutom med trawlnät, hvars
jernmedar blifvit konstruerade särdeles ändamålsenligt.

Vår trawl liknade i det stora hela engelsmännens redskap
af samma slag,1 den var, med andra ord, ungefär sådan som
den, hvilken användes under Challengers expedition i
Atlanten och Stilla hafvet 1872—76, men med den vigtiga, om än
skenbart obetydliga förändring, att medarne på vår trawl voro
dubbla, d. v. s. att den hade medar på både öfre och undre
sidan. Genom en dylik anordning, som i alla händelser är
att föredraga framför den engelska konstruktionen, vinnes den
högst vigtiga fördelen, att trawlen, såvida den når bottnen
och icke af starka strömmar lyftes upp derifrån, i alla
händelser måste komma att glida utmed denna och samla in
såväl djur som bottensats från dess yta. Wyville Thomson
talar i sin redogörelse för Challenger-expeditionens arbeten rätt
ofta om, huru trawlen under sin väg till bottnen kantrat om,
att den vändt sig upp och ned, och att den således, efter flere
timmars tid, blifvit upptagen utan att medföra det ringaste
byte. En sådan utgång af ett, i synnerhet då det gäller stora
djup, mycket tidsröfvande arbete behöfver man ingalunda
befara, då man använder en trawl med dubbla medar. Också
hände det oss aldrig under våra arbeten, att trawlen kom upp
utan att hafva skrapat med framgång längs bottnen, men
der-emot inträffade det ett par gånger, att säcken, som utgjordes
af ett temligen finmaskigt nät, var sönderrifven, en naturlig

1 En afbildning jämte beskrifning af engelsmännens trawl kan ses i
Wyville Thomson’s »The Voyage of the’Challenger’. The Atlantic», Vol.
I, sid. 56—57 (London 1877).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free