Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sibiriens hela Ishafskust öster ut till Berings sund. Hon tyckes
alldeles saknas vid Grönland och i Nordamerikas arktiska
arkipelag, ty det är icke tänkbart, att en så storväxt och till
utseendet egendomlig form skulle hafva undgått
uppmärksamheten, om den funnits der.
b) Utpräglade vertikala regioner finnas icke.
Sedan Forbes’ och Orsted’s undersökningar1 i början
af 1840-talet öfver hafsdjurens utbredning mot djupet, den
förres vid Britanniens kuster och i Egeiska hafvet, den
señares i Öresund, har man velat indela hafsfaunan i flere olika
regioner, allt efter de talrikare, d. v. s. mera karakteristiska
djurarternas uppträdande, deras öfvervägande mängd och
deras slutliga försvinnande och ersättning af andra vid bestämda
djup. Ett sådant förfaringssätt har sin stora praktiska
betydelse, ty derigenom kan man i öfverskådligare bilder samla
«n faunas särskilda beståndsdelar, som gruppera sig helt
naturligt kring de mera individrika arterna. Det har befunnits
äga sin tillämpning sedermera på olika håll, så t. ex. vid
Frankrikes kuster, der Audouin och Milne-Edwards, så i
Skandinaviens haf, der S. Lovén och M. Sars, så i Ochotska
hafvet, der A. Th. von Middendorff samlat iakttagelser i
samma riktning. Molluskerna hafva i de flesta fall varit den
djurgrupp, derifrån man hämtat exemplen och hvarpå man
grundat indelningarna. Men det kan å andra sidan icke
förnekas, att mycket måste vid ett sådant delande blifva
beroende af godtycke, ty det är icke alltid så lätt att säga, hvilken
djurart egentligen är den öfvervägande inom ett visst
djupområde, och för öfrigt är det tydligt, att gränserna för ett
djupområde måste vara något sväfvande och obestämda, t. o.
m. i ett och samma haf. Från 0 till 100 famnar (men ej så
utpräglade der nedanför) iyckas emellertid sådana skilda
regioner finnas i alla haf utom de rent arktiska. Jag skall nu
med några ord tala om, huru saken förhåller sig i Sibiriens
Ishaf.
I ett arbete »Ueber die Algenvegetation des Murmanschen
Meeres an der Westküste von Novaja Semlja und Wajgatsch»2
1 Forbes har först nedlagt resultatet af dessa undersökningar i sina
skrifter On the Associations of Mollusca of the British Coasts (Edinb. 1840)
och Report on the Mollusca and Radiata of the Aegean Sea (London 1844).
Örsted har behandlat Öresunds djupregioner i sin skrift De regionibus
marinis freti Öresund (Kbhvn 1844).
5 Nova Acta Reg. Soc. Scient. TJps., Ser. III, Vol. extra ordinem editum.
Upsala 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
