Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Escharella Jacotini, Eschara laevis, Discopora sincera,
Disco-pora coccínea f. ventricosa, Discopora labiata, Discopora
ap-pensa, Discopora elongata, Astarte crebricostata, Pecten
Ho-skynsi v. major, Solaster papposus, Solaster furcifer,
Pedicel-laster typicus, Ophioglypha Sarsi, Ophioscolex glacialis,
Ante-don Eschrichti.
Denna formation sluter sig genom sitt läge och det djup
hon intager nära till Retieulipora-formationen, med hvilken
hon har gemensamt en del underordnade djurarters förekomst.
Detsamma kan äfven sägas om hennes förhållande till den
strax norrut vidtagande äkta, oblandade
Ophiacantha-forma-tionen, som är funnen på stationerna 50 och 51.
De afhandlade nio formationerna skulle således vara
Ka-riska hafvets uteslutande tillhörighet. Gå vi nu öfver till
dem, som å andra sidan ensamt tillhöra Sibiriska Ishafvets
östra del, så möter os*s först och främst
10. Echinus-forniationen,
som är funnen på blott en enda inskränkt punkt, vid
Preo-brascheni-ön i Chatanga-vikens mynning (stationen 73), der
djupet är 5 famnar och bottnen utgöres af fast sten. Hennes
kännetecknande djurform är Echinus dröbachiensis, som lefver
i öfvervägande mängd öfverallt der han uppträder. Af andra
arter, som lefde blandade med denna, voro Ophiacantha
bi-dentata och Asterias Lincki de märkligaste. Det är
aninärk-ningsvärdt, att denna jämte en närbelägen punkt (stationen
72) äro de enda i Sibiriens östra Ishaf, der denna i de
arktiska hafven på större djup och stenig botten ytterst vanliga 1
1 Ett exempel på hans talrikhet vester om Novaja Semlja må anföras.
I min daghok för 187-5 (Prövens expedition) har jag för den 24 juni
antecknat följande: »På natten under seglingen mot norr lades svabeln ut
ungefär 3 mil norr om Norra Gåskap. Då den upptogs efter Va timmes tid, var
den alldeles fullsatt af Echini, den lilla vanliga gröngrå Echinus
dröbachiensis, så att jag deraf kunde räkna ända till 300 stycken, fångade på en
våglängd af 3,000 alnar, d. v. s. en Echinus var fångad på hvar 10:de aln.
Och dock kan man antaga, att ej hälften, kanske blott en tredjedel af det
verkligen förekommande antalet följt med svabeln upp. Bottnen var bergbotten,
full af stenar, såsom sänklodet utvisade, och djupet 30 famnar. Af andra
djur funnos blott Ophiacantha bidentata, en Flustra-art, en Hydroid och
något för mig obekant kolonibildande djur, möjligen en Brvozo.» — I stor
massa fans Echinus dröbachiensis sedermera på fiere ställen vid Novaja
Semljas vestkust, t. ex. vid Alkfjället i Besimannaja vikens mynning på
50—60 famnars djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
