- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
753

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjöborre hittills träffats, men det lider intet tvifvel, att han
skall finnas flerestädes vid Tajmyrlandets bergiga stränder,
ty bottnens beskaffenhet der bör åtminstone vara mycket
gyn-sam för hans trefnad.

11. Hydroid-formationen

förekommer likaledes i Chatanga-vikens mynning, vid
Tajmyrlandets ostkust, på ett inskränkt ställe, stationen 72, der
djupet är 15 famnar och bottnen utgöres af lera med stenar.
Strängt taget, borde man kanske sammanslå denna med
föregående formation, det finnes åtminstone åtskilligt som talar
derför, men af rena beqvämlighetsskäl har jag föredragit att
tills vidare skilja dem åt. Hydroid-formationen utmärkes
genom en öfvervägande mängd af Hydroider, som äro rotfästa
på stenarna, och bland dessa Hydroider förekomma också
Saxicavor i ganska stor mängd. Man kunde gerna kalla denna
formation en blandad Hydroid-Saxicava-formation. Af
anmärkningsvärda djur, som förekomma tillsammans med dem,
har jag särskildt lagt märke vid följande: Echinus
dröbachi-ensis, Solaster papposus, Sol. endeca och Sol. furcifer,
Echin-aster sanguinolentus, Antedon Eschrichti, två arter
Cefalopo-der, Aegina echinata och Podocerus anguipes. Denna
formation är särdeles förtjent af uppmärksamhet derför, att hon är
den enda, inom hvilken jag funnit Cefalopoder i Sibiriens Ishaf.

12. Idothea-formationen

uppträder flerestädes i Sibiriska Ishafvets östra del, men
ingenstädes så skarpt utpräglad som på stationerna 81, 83, 84 och
95, således på ett djup mellan 6 och 12 famnar, och alldeles
utan afseende på, om bottnen utgöres af ren lera eller hård
sand. Hon kännetecknas genom förekomsten af en alldeles
otrolig mängd af Idothea entomon. I hvilka massor denna art
lefver har jag redan förut nämnt. Bland arter, som trifvas i
hennes sällskap, naturligen i ringa individrikedom, må
särskildt nämnas Idothea Sabinei, Sabinea septemcarinata,
Dia-stylis Rathkei, Onesimus sp., Vertumnus glacialis n. sp.,
Aty-lus carinatus, Gammarus locusta, Acanthostepliia Malmgreni,
Haploops tubicola, Cottus quadricornis och Cottus sp., några
Polycheter, Bryozoer (deribland stora, tvärdelade Alcyonidier),
Hydroider, Aktinior, Spongior och Gasteropoder, Yoldia
arc-tica och Asterias Lincki. Att Idothea-formationen särskildt

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free