Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp vid Berings sund, der då en landförbindelse mellan Asien
och Amerika ägde rum, samt att de sedermera vid klimatets
öfvergång till kallare vandrade dels längs Stilla hafvets vestra
kust till Japan, dels mot sydost till östra Amerika. Att denna
förklaring var riktig bevisades sedermera genom de fossila
växter, som af bergmästare Furuhjelm anträffades i Alaska
— de lemnades af honom till Nordenskiöld och blefvo
be-skrifna af Heer —, samt af andra fynd vid Mackenziefloden
på 65° n. latitud.
Dessförinnan hade dock äfven frågan om det
ost-amerikanska elementet i Europas tertiärflora fått sin lösning. Det
har icke invandrat från Amerika till Europa och ej heller
tvärt om, den ena floran härstammar icke från den andra,
utan deras öfverensstämmelse beror derpå, att de båda, liksom
äfven motsvarande former i östra Asien och på Japan, leda
sitt ursprung från tertiärtidens cirkumpolära vegetation.
Liksom den nuvarande arktiska floran till stor del är cirkumpolär,
likaså var förhållandet med de växter, som under tertiärtiden
bebodde samma trakter. Många omständigheter tala för, att
ett stort fastland eller flere större öar då förefunnos rundt
omkring polen. Detta land hyste då en flora, hvars träd och
buskar i hög grad öfverensstämde med norra Amerikas (östra),
ehuru med asiatiska och europeiska element deruti
inblandade. Allmännast voro mammutsträd, sumpcypresser, Ginkgo,
Glyptostrobus, granar, tallar, popplar, alar, björkar, bokar, ekar,
hassel, afvenbok, plataner, lager, Sassafras, Diospyros,
Liqui-dambar, lönnar, lindar, tulpanträd, magnolior m. fl. Detta vet
man genom fynden vid Atanekerdluk (omkring 70° n. lat.) på
Grönland, vid Discovery bay (81° 46’ n. lat.) på Grinnells land,
samt på Grönlands ostkust, genom surturbrandens flora på
Island, genom den otaliga mängd miocena växter, som
Nordenskiöld under de svenska expeditionerna hemfört från
Spetsbergen, genom fossilt trä från Kung Karls land, genom
fynden af sumpcypress, Ginkgo och några andra vid Lenafloden
(65V2° n. lat.), genom de förut nämnda fynden i Alaska och
vid Mackenziefloden. Ej heller bör man glömma de massor
af förkislade trädstammar, som finnas på Banks land norr om
Amerika, hvarest hela bergkullar nästan uteslutande bestå af
sådana. Heers snillrika bearbetning af materialet har man
att tacka för, att dessa floror och med dem i samband stående
växtgeografiska förhållanden erhållit sin rätta belysning.
Från denna polarländernas forna flora spridde sig under
den tertiära tiden en stor mängd växter i radierande riktnin-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
