Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar från polen söder ut, från dem och ej från Amerika
här–stamma de s. k. amerikanska elementen i Europas tertiära
flora, liksom i östra Asiens och östra Amerikas nu lefvande,
der deras direkta afkomlingar — isynnerhet i sistnämnda land
— ännu fortlefva. Dessa floror äro således derför lika, att de
hafva samma ursprung. Att vestra Amerika till så stor del
saknar dem kan bero på fördelningen af land och b af under
tertiärtiden, men torde snarast kunna sökas i klimatets
torrhet inom denna del af landet. 1 Att en så stor mängd af de
tertiära elementen eller deras afkomlingar bibehållit sig i östra
Amerika och östra Asien, under det att de utdött i Europa,
beror utan tvifvel, såsom A sa Gray framhållit, derpå, att
bergskedjorna i norra Amerika och östra Asien hafva en mera
nord-sydlig riktning, under det att de i Europa gå från öster
till vester. På de förra ställena kunde växterna vid klimatets
temperaturnedsättning under istiden vandra söder ut, för att
sedan vid klimatets tilltagande mildhet vandra åter mot
norden. Men i Europa lade bergskedjornas ost-vestliga
riktning-hinder i vägen för en dylik vandring, ty öfver dessa af is och
snö betäckta höjder kunde de i fråga varande växterna icke
komma, hvarför de här utdogo. Det är sålunda helt
naturligt, att norra Amerika och östra Asien skola hafva att
uppvisa skogsfloror, ej blott betydligt rikare på tertiära typer,
utan äfven öfverhufvudtaget på arter. Afven de af Europas
skogar, hvilka hysa den största möjliga mängd af inhemska
träd och buskar, kunna i artrikedom icke på långt när
jämföras med skogarne i Japan och norra Amerika.
Om emellertid påvisandet af den cirkumpolära miocena
vegetationen på ett så öfverraskande enkelt sätt löser de
växtgeografiska spörsmål, hvilka här vidrörts, återstå dock några
andra frågor i samband dermed, hvilka ensamt ej derigenom
kunna förklaras. Ett sådant är bland annat förekomsten i
Europas tertiärlager af palmer, beslägtade med dem, som
finnas i södra delarne af Förenta staterna. Dessa kunna icke
härstamma från de rent arktiska trakternas miocena vegetation, ty
den innehöll relativt mer tempererade former. 2 Den miocena
floran i dessa trakter saknar nämligen alla tropiska och
subtropiska element, och detta allt mera ju mer man närmar sig
1 Jfr dock ofvan, sid. 127.
1 Man märker nämligen ända från de öfre kritlagrens floror en
väsentlig skilnad i temperaturförhållandena vid olika breddgrader — något som
först genom de svenska polarexpeditionernas insamlingar af fossila växter
och Heers bearbetning af materialet blifvit till fullo ådagalagdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
