- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Andra bandet /
132

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från den organiska verldens uppkomst alltjämt blifvit kallare,
måste äfven denna förändring fortfarande hafva gynnat en
vandring från polartrakterna till lägre breddgrader. De arktiska
(och antarktiska) länderna skulle sålunda alltjämt hafva varit
de vigtigaste bildningscentra för jordens vegetation, till livilka
dock naturligtvis komma en mängd andra, hvilkas element
stundom, isynnerhet då de förra trakterna varit sänkta under
hafsytan, kunnat blifva de herskande. Och naturligtvis ha
äfven under växternas vandringar och hvar som helst nya
arter alltjämt i tidernas lopp kunnat uppkomma. Vid
betraktande af dessa förhållanden må man derför ej förundra sig
öfver de stora luckor, som ännu finnas i vår kännedom om
växtlighetens utveckling på vår jord, det är snarare
egendomligt, att de ej äro större. Der förändringarne i de
klimatologiska förhållandena skett långsamt och detta äfven varit
fallet med de geologiska, se vi, att ett lands typer genom
oerhörda tidrymder kunna vara stationära och endast i sin
mån undergå förändringar till arten. En stor del af de
ter-tiära formerna i norra Amerikas flora kunna således spåras
tillbaka till kritan, från denna hafva de så småningom
förändrats genom den eocena tiden och den miocena. 1 Men i
de mellersta miocena aflagringarne möta vi äfven här den
cirkumpolära florans arter, som nu invandrat och blandat sig
med de i Amerika förut inhemska. Hade fördelningen af land
och haf under tertiärtiden äfven i norra Amerika varit
underkastad upprepade vexlingar, så hade väl svårligen dessa äldre
typer så länge kunnat bibehålla sig. Men att de ena
elementen äro ursprungligen inhemska, att de andra deremot äro
invandrade, om detta hade man svårligen kunnat erhålla någon
kännedom utan studium af de fossila växterna, och den
växtgeografi, som ej tar hänsyn till de geologiska förändringarne,
utan vill basera sig uteslutande på växternas nuvarande
utbredning, kan derför påtagligen endast genom en lycklig
slump träffa den rätta lösningen. Af det ofvan sagda torde
äfven en annan omständighet utan vidare kunna inses,
nämligen huru utomordentligt vigtig undersökningen af
polarländernas (och äfven de antarktiska ländernas) fossila floror
måste vara, ty af allt att döma har man just der bästa utsigten
att lösa en mängd spörsmål rörande växtlighetens utveckling
på vår jord.

1 Lesquereux, Oontributions tothe fossil flora of the Western
Terri-tories. Part 2. The tertiary flora. (F. V. Hayden, Report of the United
States geological survey of the territories. Vol. 7.) Washington 1878.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free