Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor mängd familjer eller afdelningar deraf i Japan sin
nordliga gräns, såsom t. ex. lauraceer, tropiska cupuliferer,
Poclo-carpus, åtskilliga euphorbiaceer och saxifrageer, melastomaeeer,
lardizabaleer etc., till hvilka en hel mängd andra skulle kunna
fogas. Och på samma sätt hafva åtskilliga nordliga former
här sin sydliga gräns.
Grisebach,1 äfvenledes en motståndare till
utvecklingsteorien, ville i likhet med Miquel ej tillerkänna de närstående
eller vikarierande arterna någon vigt vid frågan om de s. k.
amerikanska elementen i Japans flora, men ej nog härmed,
han trodde sig äfven kunna helt och hållet bortförklara den
ofta vidrörda företeelsen, att dessa element hade sina närmaste
motsvarigheter i östra Amerika. Af Miquels 81 arter skulle
nämligen ej mindre än 41 finnas i vestra Amerika »und also
noch täglich ihre Samen iiber das stille Meer ausstreuen
kön-nen». - Af öfriga arter förklarade han en del tvifvelaktiga
eller icke identiska, och beträffande de andra hufvudsakligen
mera tempererade och hvilka äfven förekommo i Canada
ansåg han det sannolikt, att äfven dessa framdeles skulle finnas
inom vestra Amerika vid Stilla liafvets kust. På detta sätt
fick han endast tvänne för blott östra Amerika och Japan
identiska arter, nämligen tvänne sumpväxter, hvilka som
bekant vanligen hafva en stor utbredning. De nyaste
forsknin-garne i Japan hafva emellertid stadfästat och vidgat den äldre
åsigten,3 och Grisebaclis slutsatser kunna derför icke
tillmätas någon betydelse, isynnerhet, såsom Engler påpekat,
sedan Alaskas och Sachalins tertiärfloror blifvit kända.
Engler tillkommer den stora förtjensten att hafva sökt
grunda de växtgeografiska spörsmålen på paleontologiens
resultat. 4 Det blir honom derför lätt att vederlägga
Grise-bachs ofvan vidrörda mening. Hvad Japans vegetation för
öfrigt angår, framhålles först, att ännu på Yeso liksom i
1 Grisebach, Die Vegetation der Erde. Leipzig 1872.
2 Grisebach har härvid förbisett, att hafsströmmarne (Kuro-Siwo) gå
från Japan mot Amerika och ej tvärt om.
3 För öfrigt bör ihågkommas, att ej blott Japan, utan äfven Amurlandet,
Kina och Himalaja likaledes hafva att uppvisa en större eller mindre
mängd ostamerikanska och polartertiära element. På tal härom torde böra
anmärkas, att enligt Le Marcliant Moore (Journal of Botany 1875, sid.
225) äfven en Liriodendron linnes i Kina, hvarför Englers uppgift (sid.
23 i nedan citerade arbete), att slägtet endast förekommer i Amerika, ej
synes vara riktig.
4 Engler, Versuch einer Entwickelungsgeschichte der Pflanzenwelt, 1.
Leipzig 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
