Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke några subtropiska element bland de fossila växterna vid
Mogi, och då den fossila floran derstädes har en
sammansättning, som, oafsedt de för Japan nu främmande typerna,
närmast kan jämföras med den flora, som är rådande i detta
lands bergskogar, torde en skildring af en sådan skogsflora
väl vara på sin plats.
Vi välja härtill den intressanta vegetationsbild, som
lem-nats af Rein 1 från dennes bestigning af Fuji-no-yama, så
mycket hellre som vi här finna många former närstående de
fossila växterna vid Mogi. Fuji-no-yama (eller Fuji-san och
icke som man vanligen säger Fuji-yama) är som bekant en
kägelformig 3745 m. hög utslocknad (eller åtminstone sedan
1708 overksam) vulkan, belägen vester om Yokohama, På
grund af sin enorma höjd och regelbundna form2 är berget
vida beryktadt och hålles af japanerna för heligt.
Slättlandet närmast hafvet samt dalarne till en höjd af
(300—700 m. äro odlade, utom med de nordliga kulturväxterna
äfven med tebuskar (Thea chinensis), Mitsumata (Edgeworthia
papyrifera S. et Z.), hvars bast användes till papper, oljeträdet
(Elaococca cordata Bl.) m. fl. På Fuji-no-yama kunna tre
vega-tationsbälten särskiljas, nederst den s. k. Hara, deröfver
skogs-regionen och högst upp den alpina zpnen. Hara är en i Japan
vanlig växtformation, som närmast kan förliknas vid våra
skogs- eller bergsängar. Dess höjd är på olika ställen olika,
ligger vanligen mellan 300 och 2500 m., här mellan 700 och
1500. Den genomdrages af en mängd bäckar, hvilka utskurit
djupa klyftor, bevuxna af alar, deutzior, diervillior, azaleor
och andra buskväxter. Sjelfva Hara saknar träd, men utgöres
dock ingalunda af en egentlig gräsmatta, utan af en blandning
af gräs, örter, halfbuskar samt åtskilliga ormbunkar, bildande
ett stort blomsterfält eller »O hana batake», såsom en sådan
Hara på ett annat ställe af japanerna kallas. En stor mängd
af dess arter äro gamla bekanta från Europas skogsängar,
ehuru åtskilliga hos oss företrädesvis allmänna växter här
saknas, och åter andra för Japan egendomliga förläna
vegetationen en i högre eller mindre grad för europén främmande
prägel. Så frestande det än vore att angifva några af Haras
viktigaste växter, måste vi dock här såsom för vårt
egentliga ändamål obehöfligt afstå derifrån för att i stället vända
oss till skogsregionen. Dennas gräns mot Hara är ej skarp,
1 Petermann’s Mittheilungen 1879, sid. .36-5.
2 En afbildning af berget, dock från långt håll, finnes i Nordenskiöld
Vegas färd kring Asien och Europa, 2:dra delen, sid. 299.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
