Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omedelbart lorbinda sidonerverna sinsemellan, kallas nerviller
(nervuli) eller smånerver, hvilka vanligen åter äro upprepadt
grenade. Om nervillerna förbinda sidonerverna såsom tydliga
raka eller böjda, oafbrutna tvärlinier, kallas de öfvertvärande
(nervuli percurrentes), äro de deremot afbrutna och upplösas
i lika starka grenar, kallas de afbrutna. Genom de olika
nerverna indelas bladskifvan i fält eller jrtor af olika
ordningar. De, som begränsas af medelnerven och tvänne
sekundärnerver, kallas hufvudfält (arese), hvilka genom tertiärnerver
eller nerviller delas i fält af andra ordningen, sekundärfält
(areolse), oftast omslutande än mindre fält, tertiärfält (areolse
tertiarire), och qvartärfält (areolfe quaternariie). Hos många
slägten, såsom hos Salix, utskickar medelnerven sidonerver
äfven i hufvudfälten, hvilka dock antingen upplösas i
nerv-maskorna eller utmynna i de större sidonerverna, och hvilka
man i motsats till de fullständiga sidonerverna kan beteckna
såsom ofullständiga. Många blad (såsom t. ex. Acer) visa de
olika fälten skarpt markerade, under det att de hos andra äro
otydliga och öfvergå i hvarandra.
Sekundärnerverna (sidonerverna) kunna vara:
1. Kantnående (Randläufer; nervi craspedodromi).
De nå ända till kanten; dessa blad äro vanligen tandade,
ehuru ej alltid (Fagus silvatica), och nerven går i förra fallet
till tanden. Hos denna klass kunna sidonerverna vara
a. enkla (Fagus, Castanea m. fl.),
b. med kantnående tertiärnerver, antingen från alla eller
de nedersta nervgrenarne (Betula, Corylus, Ulmus,
Car-pinus m. fl.).
2. Slingbildande (Bogenläufer; nervi camptodromi).
Hufvudfälten sträcka sig här ej till kanten, utan begränsas
äfven utåt af sekundärnerverna, i det att dessa böja sig
tillsammans (vanligen böjer sig den bakre mot den främre) och
bilda en tydlig slinga. Detta kan antingen ske nära kanten,
så att de mot denna från slingan löpande nerverna
(kantnerverna), såsom t. ex. hos Juglans, omedelbart nå kanten,
eller ock sammanlöpa sidonerverna närmare medelnerven, i
hvilket fall man vanligen utanför hufvudfältet kan urskilja
en eller flere rader smärre fält, de s. k. kantfälten (arete
margi-nales), hvilka åter, när flere äro förhanden, kunna särskiljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
