Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vilja förneka tillvaron af våra nutida slägten inom de
tertiära aflagringarne, något som de facto sker när man ej för
dem vill använda de vanliga slägtnamnen. Oriktigheten
här-af är för öfrigt bevisad genom den stora mängd blommor och
frukter i några af dessa aflagringar, hvilka med bestämdhet
hänvisa flertalet af de tertiära växterna en plats inom nutida
slägten. Svårigheten ligger naturligtvis i omöjligheten att
säga när man skall sluta med användandet af dessa slägtnamn
och i stället bilda nya. Man har t. ex. med säkerhet funnit,
att en tertiär växt tillhör ett lefvande slägte, ehuru dess blad
i ett visst hänseende aflägsna sig från dettas nutida arter. I
kritan finner man snarliknande blad, hvilka dock i samma
riktning afvika ännu mera, och inga frukter äro här funna,
som kunna fälla något utslag. Bör man nu hänföra äfven
kritans art till det lefvande slägtet? På detta kan intet säkert,
svar gifvas, å ena sidan skulle ett sådant förfarande måhända
gifva ett oriktigt begrepp om slägtets utsträckning och
uppträdande, under det att å den andra möjligheten af en så tidig
förekomst och en sådan omfattning ej helt och hållet kan
förnekas. Saken är så mycket svårare som åtskilliga slägten,
såsom Ginkgo, ända från juratiden med säkerhet ägt bestånd,
under det att andra uppträdt långt senare. Från teoretisk
synpunkt vore det onekligen lämpligast att endast hänföra
sådana blad till nutida slägten, som synas stå i direkt
förbindelse med någon af de lefvande arterna, under det att
sådana, som först genom andra fossila former förbindas med
dem, borde hänföras till egna slägten. Men härvid kunde
den berättigade anmärkningen göras, att en mängd växter af
samma slägte med hänseende till bladen redan hos närstående
arter äro mycket skilda, hvarför den anförda grundsatsens
tillämpning ofta kunde göra våld på naturen. Försigtighet
är i alla fall mest att förorda, och de för nutida växter
använda slägtbenämningarne böra derför enligt min uppfattning
endast ifrågakomma, när öfverensstämmelsen är så stor, att
något tvifvel ej gerna kan uppstå. Äldre, men med de förra
antagligen förbundna typer kunna deremot lämpligen
benämnas med ett eget slägtnamn, hvarvid detta naturligtvis kan
så väljas, att namnet antyder den frändskap, som sannolikt
förefinnes. Det är sålunda i min tanke absolut oriktigt att,
så länge ej fruktifikationsorgan föreligga, hänföra kritans
diko-tyledona blad till nutida slägten. Man kommer vid ett sådant
förfaringssätt att lemna den orimliga uppgiften, att
dikotyle-donerna med ens skulle hafva uppträdt med till stor del samma
slägten som nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
