Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återfinner nämligen liknande nervering och bladbas såväl
inom slägtena Bambusa och Arundinaria som Phylloslachys,
Chusquea m. H. Emellertid är det egentligen med de båda
förstnämnda, som någon jämförelse här kan ifrågakomma.
Det tydligaste exemplaret (fig. 6) visar det med kort skaft
försedda bladets nedre del; medelnerven är tydlig, å ömse
sidor finnas 4 ä 5, nästan först vid förstoring (fig. 6 a)
märkbara sidonerver, mellannerverna äro 5 ä 7. Troligen hör äfven
det lilla bladet fig. 7 till samma art.
Bladen kunna jämföras med Bambusa arundinacea å ena
sidan och med Arundinaria tecta Muhl. å den andra. Den på
Sachalin1 förekommande A. Jcurilensis Rupr. har jag lika litet
som den japanska A. japonica S. et Z. haft tillfälle att jämföra.
Ofriga vid Mogi funna gräslemningar, af hvilka några
af-bildats å tafl. 4, fig. 3—5, kunna ej ens tillnärmelsevis
bestämmas; mail kan ej en gång afgöra, om de tillhört bladens
skifvor eller deras slidor. Några andra kölade bladfragment
antyda törhända äfven närvaron af cyperaceer.
SalicineaB.
3. Salix (?) sp.
Tafl. 5, fig. 3.
Ett aflångt helbräddadt blad med bågformigt framåtböjda
slingbildande sidonerver och mellan de fullständiga antydan
till ofullständiga. Den ymniga förekomsten af dessa senare
gör bladets hänförande till slägtet Salix mycket sannolikt,
ehuru det visserligen ej kan med någon grad af säkerhet
bestämmas.
Utom det afbildade har sedermera erhållits ännu ett blad
af samma art, hvilket är bättre bevaradt och genom
nerverin-gen äfven i hög grad talar för sammanhörigheten med slägtet
Salix.
Betulaceee.
4. Betula (?) sp.
Tafl. 6, fig. 4—6.
Blott de afbildade fragmenten äro funna. De förekomma
i den gröfre bergarten, äro illa bevarade och ej säkert bestäm-
1 Fr. Schmidt, Reisen im Amurlande und auf der Insel Sachalin;
Botanischer Theil. Mém. de l’Acad. Imp. des Sciences de S:t Pétersbourg.
7:me Serie, Tome 12, N:o 2, sid. 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
