- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Andra bandet /
163

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bara. Dock synas de snarast vara att jämföra med någon
Betula, såsom B. lenta m. fl.

Juglandacese.

5. Juglans Sieboldiana Maxim, fossilis m.

Tafl. 4, fig. 13—17, 18 (?).

Af denna art föreligga dels en ändflik, dels tvänne
sido-flikar. Den förra (fig. 15 och 14, motstycken af samma
exemplar) visar ett mycket tjockt bladskaft, som fortsätter såsom
en till en början tjock, men sedan temligen hastigt afsmalnande
medelnerv. Bladskifvans bas är temligen tvär — hvarigenom
jämförelse med Carya ej kan ifrågakomma —, något sned.
Sido-nerverna äro ganska regelbundet stälda, något bågformigt
framåtböjda, samt bilda vid kanten tydliga slingor, utanför
dessa gå nervgrenar till tänderna i bladkanten. Nervillerna
öfvertvärande, bilda ej fullt rät vinkel med sidonerverna.
Tänderna i kanten äro ej öfverallt lika stora. Bladet var
spetsigt, såsom äfven framgår af fig. 15. Fig. 17 är ett
parblad, hvilket synes hafva haft en mycket sned bas, fig. 16
torde böra anses såsom ett af de allra nedersta parbladen,
hvilka äro betydligt mindre än de öfriga. Detta så väl som
fig. 17 hafva mindre och spetsigare tänder än ändfliken. Fig.
18 tillhör törhända äfven någon ändflik, dess sammanhörighet
med de öfriga är dock ej fullt säker.

Af Juglans och Pterocarya, hvilka endast kunna
ifrågakomma vid jämförelse med dessa blad, är det å ena sidan
Juglans cinerea L. och Sieboldiana Maxim., å den andra
Pterocarya rhoifolia S. et Z., hvilkas blad likna de ifrågavarande.
Ändflikens form, samt äfven det sneda parbladet (fig. 17), de
hos ändfliken ganska regelbundet stälda sidonerverna,
dimensioner, nervering och tandning hos de fossila bladen
öfverens-stäinma så mycket med Pterocarya rhoifolia S. et Z., att jag’
först hänförde dem till denna art, hvilken nu förekommer
växande i bergskogarne på mellersta Nippon samt på Yeso.
Emellertid är likheten med Juglans Sieboldiana, af hvilken jag
endast kunnat jämföra unga outvecklade blad, enligt skriftligt
meddelande af Maximovicz ännu större. Denna art finnes
på Nippons och Kiousious berg. Af fossila arter liknar den
ifrågavarande isynnerhet Juglans nigella Hr och picroides Hr
från Alaska. 1 Den förra jämföres af Heer med Juglans cinerea,

1 Heer, Flora fossilis alaskana l.c. sid. 38 och 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free