Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru tertiärnerverna tala mot en jämförelse med denna växt.
Som jag emellertid endast sett trenne blad af C. cordata, är
jag ej fullt på det klara med huru långt föränderligheten hos
denna art kan gå. Ej heller bör förbises, att bladen fig. 16
och 17 å tafl. 5 mycket väl skulle kunna tillhöra Ostrya, för
livilket t. o. ra. de utvecklade tertiärnerverna i ej ringa grad
synas tala. Carpinus cordata växer i Japan på berget
Fuji-no-yama. Till dessa blad torde äfven den å fig. 20 afbildade
frukten böra hänföras, hvilken såsom redan ofvan nämnts,
mycket erinrar om cordata’s frukt.
Ehuru visserligen Carpinus grandis stundom har 20
sido-nerver, kunna de fossila bladen ej gerna hänföras till
densamma, ty dels är detta nervantal hos den förstnämnda att
anse som ett undantag, dels är bladkanten vanligen mycket
tydligt dubbelsågad, hvartill slutligen kommer, att frukten af
Carp. grandis mest liknar den hos C. Betulus. Att skilja
fragment af de båda arterna torde emellertid ej vara möjligt.
Den form af Carpinus grandis, som förekommer i Sachalins
miocena lager, har ej den minsta likhet med bladen från Mogi.
De blad, som sitta vid basen af de bladbärande grenarne
hos Carpinus, äro ofta betydligt mindre och af något olika form
mot de öfriga, hvarjämte antalet sidonerver ej är på långt
när så stort. Ett sådant blad är antagligen det å tafl. 5, fig.
13 afbildade och törhända äfven det, som afbildats å tafl. 6,
fig. 3. Det senare synes liksom bladet å tafl. 5, fig. 15 hafva
varit tunnare än de öfriga, och dessa båda hafva derför
törhända tillhört unga ej fullt utvecklade blad; antalet nerver
har påtagligen äfven hos dessa varit mindre. Omöjligt är
visserligen ej, att de kunna hafva tillhört en egen art, men
den uttalade uppfattningen är för närvarande att föredraga.
Dock kunna de lika väl tolkas såsom motsvarande blad af
Ostrya.
8. Carpinus stenophylla m.
Tafl. 6, fig. 16.
Blad aflångt-lancettlikt med smal spets och antagligen
vigglik bas, sågad kant, tydlig medelnerv, 17 à 18 under
spetsig vinkel utträdande, stundom obetydligt bågformiga,
kantnående sidonerver, de nedersta med korta tertiärnerver,
nerviller otydliga, bladets konsistens tjock och fast, på sina
ställen bilda de minsta nervmaskorna en vid förstoring tydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
