Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de från Kiousiou hafva äfvenledes 8 å 9 sidonerver, hvilka
utmynna i obetydliga inbugtningar (såsom å tafl. 8, fig. 11),
denna form är F. (crenata Bl.) Siéboldii Endl. Bladen från
Fuji-no-yama hafva deremot 11 ä 12 sidonerver, inbugtningarne
äro mycket obetydliga, och stundom finnes någon enstaka
tand i bladkanten. Sidonerverna äro dock knappast fullt
kantnående, de böja sig invid kanten uppåt, parallelt med
denna, ungefär såsom å högra sidan af tafl. 8, fig. 10. Mogis
fossila bok kan sägas antyda en öfvergång till denna form
från ferruginea, den står mellan båda, ehuru ojämförligt
närmare den senare, så väl med hänseende till nervantalet som
till kantens tandning. Formen på Fuji-no-yama skulle enligt
denna uppfattning vara en afkomling af Fagus ferruginea
fossilis, hvilken åter är så närstående ferruginea, att den till
arten ej kan skiljas från denna.
Med Alaskas och Sachalins miocena bok, Fagus Antipofi,
utmärkt af 15—17 sidonerver och helbräddad kant samt större
blad, har Fagus ferruginea fossilis ingen närmare likhet. Fagus
pristina Sap. har 16—18 sidonerver, och kan således ej heller
jämföras med vår art. Deremot är denna ej olik några af de
från Sinigaglia af Massalongo beskrifna arterna1 (ambigua,
Chierici, Gussoni och Marsilii), hvilka törhända rättast torde
böra sammanföras till en enda. Tandningen hos Fagus
ferruginea fossilis synes dock vara något olika.
Fagus ferruginea Ait. förekommer i norra Amerika öster
om Mississippi från Winipegsjön till Florida.
12. Quercus Stuxbergi m.
Tafl. 6, fig. 18—20; tafl. 7, fig. 1—9, 10 (?).
Blad af fast konsistens äggrundt lancettlika, med tydlig
medelnerv och omkring 10 ä 11 något bågböjda, kantnående,
ofta i en tand utlöpande sidonerver, nerviller föga
framträdande, än afbrutna än öfvertvärande.
Närstående Quercus glauca Thunbg, isynnerhet varieteterna
caesia Bl. och stenophylla Bl.
Med den senare kunna de å tafl. 6, fig. 18, 19, med den
förra de å tafl. 7, fig. 6, 7 afbildade bladen isynnerhet
jämföras. Det lilla bladet å tafl. 7, fig. 2 och 3 (de båda
motstyckena af samma exemplar) äfvensom fig. 4 har en fast
1 Massalongo e Scarabelli, Studii sulla Flora fossile del Senigalliese.
Imola. 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
