Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Några af tschuktschernas geografiska begrepp.
Som jag redan tidigare i denna uppsats nämnt, kalla
tschuktscherna kustlandet söder om Ostkap (= kap DeschnefF) AyguatV,
befolkningen på denna kust ayguan och Berings haf AyguatV en
änka.
Uti benämningen Peek synas tschuktscherna innefatta icke
allenast byn af samma namn, som är belägen strax söder om
Ostkap, utan äfven denna udde och Berings sund.1 En utaf de
i Berings sund belägna Diomed-öarna kallas af dem Jmadlin, S:t
Lawrence-ön Engoe. En inföding från byn Irgunnuk, i närheten
af hvilken Vega hade sitt vinterqvarter, berättade mig, att
tschuktscherna kalla amerikanska kusten vid Berings sund
Keåu-min. Norr om Keåumin, på andra sidan 0111 en vik, skulle Tékkån
ligga. Måhända är detta sistnämnda landet norr om Kotzebue
Sound(?) De amerikanska eskimåerna kallas af tschuktscherna
yekergauli eller troligtvis riktigare uttaladt yekergaudli, som är
pluralformen af yekqrgaudVin. Detta ord är härledt ifrån yekgrgin
= mun; dVin, udVin, adVin och gdVin äro i tschuktschiskan
mycket vanligt förekommande substantivi ska härledningsändelser.
Att tschuktscherna härledt sin benämning på eskimåerna från
ordet yekgrgin (= mun) är mycket lätt förklarligt af
vesteskimå-ernas bruk att insticka fyrkantiga eller runda bitar af trä eller
andra ämnen uti mungiporna. Att denna förklaring är riktig
bevisas deraf, att tschuktscherna ofta, då de tala om detta folk,
för att förtydliga, att de mena eskimåerna, peka med fingrarna
på mungiporna. Samme tschuktsch från Irgunnuk berättade
äfven, att norr ut från tschuktschernas land finnes ett land, som
han kallade TJödlin. Enligt hans utsago brukar
halsbandslem-meln (Cunieulus 1. Myodes torquatus) ibland komma derifrån
öfver isen till deras kust.
4. Uppfattning af naturen.
Med stjernhimmeln äro tschuktscherna väl förtrogna, och jag
har sett dem med stor skicklighet begagna sig af denna kunskap
1 I anledning häraf ber jag att få fästa uppmärksamheten vid följande
yttrande af X. AVitsen (Noord en Oost Tartaryen, Eerste Deel. Tweede Druk,
Nieuwe Uitg. [Amsterdam 1785] pag. 159): »Dat het woord Peque voor en
snelloopende Rivier, zoo in’t Noorder Amerika, als in Noord Asia, bekentis;
en dat zoo wel in Japan en Jesso, als in Amerika, by de Zon gezwooren
word, getuigt ook gemelte de G-root.* Som bekant råder i Berings sund
tidtals en ytterst stark ström. Måhända har det deraf erhållit sitt namn.
Så vidt jag vet, förekommer ordet Peek dock icke som nomen appellativum
uti tschuktschiskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
