Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att finna vägen om natten på den enformiga tundran. De
hafva namn både för stjerngrupper och för enskilda stjernor.
Dessa äro till en del tagna från djurverlden. Sålunda heter,
enligt en tschuktschs uppgift, stjernbilden Cassiopea MéVutankin,
en härledning af ordet MéVotadlin, som betyder hare. Enligt en
annan uppgift skulle samma stjernbild heta Umkan, en
derivation af ordet Umku = isbjörn. Orions bälte kallas Råu =
hvalfisk. En del stjernor benämnas efter deras färg. Sålunda kallas
den rödaktiga Aldebaran TsetVomakom, en härledning af ordet
tsétVu = röd. Uti första delen af »Vega-expeditionens
vetenskapliga iakttagelser» har jag på sid. 397 i min tschuktschiska
ordlista meddelat alla de tschuktschiska namn på stjernor och
stjern-bilder, som jag hört,
Så vidt jag kunnat förstå, tro tschuktscherna, att såväl
stjer-norna (andtVinan) som solen (tirkir) och månen (yt’dlin) röra sig
på undre sidan af himlahvalfvet, nårgine. På min fråga, om på
andra sidan om himlahvalfvet skulle finnas något land, fick jag
visserligen jakande svär, om min sagesman tycktes mena, att
man kommer dit efter döden, men alldeles säker är jag dock
icke, huruvida vi förstodo hvarandra rätt eller ej.
Om stjernfall tro tschuktscherna detsamma som de flesta
andra folk, nämligen att de äro stjernor, som lossnat från
himlahvalfvet och falla ned. Den tschuktschiska benämningen på
stjernfall, erådVe andtVinan är äfven härledd af verbet eräterpin
= falla och anatViuan — stjerna.
För norrsken har jag erhållit tvänne benämningar, nämligen
yeetgdli och nekirin édVirkin. Nekirin betyder »nattens», och
édVirkin är tydligen beslägtadt med orden edV- eller edVu = hvit,
ljus, edVek = sommar, edVönat = dag och edVuredlin = juni—juli,
d. v. s. ljusaste tiden af året. Nekirin édVirkin skulle således
betyda ordagrant öfversatt nattens ljus eller något liknande. Om
norrskenet har en tschuktsch berättat.mig, att det är skenet af
den bakom jorden gömda solen.
Uti de arktiska länderna ser man ofta praktfulla haloer
(gårdar) omkring solen. Åt dessa hafva tschuktscherna gifvit
namnet yarar-kumVerdtirgin. Den första delen af detta ord,
nämligen yarar, är en ofta i tschuktschiskan återkommande stam.
Ordet yarar betyder schamantrumma, yararki är att sjunga till
schamantrumman, och yarara synes betyda amulett, men måhända
äfven schaman, trollkarl. Det ser således ut, som tschuktscherna
skulle med begreppet solgård förena något slags hexeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
