Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tschuktschernas sång är ofta endast en efterhärmning af
djurs läten — åtminstone gjorde den ofta på mig detta intryck —
eller också består den af improvisationer utan någon bestämd
meter eller rytm och ganska liten omvexling i toner. Icke sällan
äro dock de deri förekommande ljuden bestämda och återkomma
i en viss ordning, oaktadt de oftast icke utgöras af ord, som
skulle hafva någon mening. Endast ett par gånger har jag
kunnat urskilja en bestämd melodi. En af dessa meddelar jag
här nedan som prof. Såväl uti melodin som isynnerhet uti
texten torde finnas fel hufvudsakligen mot slutet. Ett ungefärligt
begrepp kan denna prof bit dock gifva om tschuktschernas sång:
Nu • za nu - za nu - za pa - - i ta ak • ka an • a
se . , j ri -Hh :j ^3— —y
tsetl’u ma - ni- * kau-ko tsi - - na t=ÉE^_ tsi–ka 1 sa - ma - - : —il - - - kay.
Sin sång accompagnera tsehuktscherna ofta på ett
instrument, yarar, som liknar en tamburin. Det utgöres af en träring,
som är försedd med ett kort handtag. Ofver ringen är spänd
en trumhinna. På detta instrument slår man med en pinne eller
flisa af hvalfiskben (hvalbard), hvarigenom ett ganska doft buller
åstadkommes. — Yarar bör dock icke betraktas som ett vanligt
musikaliskt instrument; den är egentligen en s. kr
schamau-trumma, ett redskap som användes af de flesta sibiriska folks
schamaner (trollkarlar) vid utöfningen af deras verksamhet. En
afbildning af detta instrument och en utförligare beskrifning
öfver dess utseende och användning finnes uti A. E.
Nordenskiölds »Vegas tard kring Asien och Europa» senare delen sidd.
26 och 130. På sidan 134 uti samma arbete finnes afbildadt ett
tschuktschiskt biåsinstrument, hvilket jag dock aldrig sett
användas.
7. Tatuering.
Bland tsehuktscherna är det hufvudsakligen qvinnorna, som
tatuera sig. Tatueringen verkställes medelst nålar och sot;
måhända användes dertill äfven grafit, som tsehuktscherna samla
ur sitt lands bäckar. Qvinnornas tatuering synes vara
densamma längs hela tschuktschkusten från kap Schelagskoj till
Berings sund. Den vanligaste ansigtstatueringen finnes afbildad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
