- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
22

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

veckla sig på analogt sätt.*-1 Den af J. (t. Agardh nämnda
Halymenia (Kallymenia) rosacea synes också vara en dylik art.
Sjelf har jag i Ishafvet sett den i endast mycket ringa mängd
och endast ett par gånger funnit några vidvuxna exemplar.
Under 1868 års svenska expedition erhölls den, att döma af
den stora mängden af hemförda exemplar och af J. G. Agardhs
uppgifter, vid Spetsbergen i högst betydlig myckenhet. J. G.
Agardhs meddelande lyder: > Den upptogs i stor mängd på
5—10 famnars djup jämte andra alger (Delesseria sinuosa,
Conferva nielagonium och Phyllophora interrupta). Med säkerhet
kan jag icke uppgifva, att något enda exemplar bland de många
hemförda var fästadt vid någon annan alg; den tycktes under
form af något flattryckta bollar hafva legat lös på bottnen, eller
kanske snarast hafva först suttit fast vid bitar af en äldre,
kanske fjorårig frons, ifrån hvars kant den prolificerat» 2 Med
ännu en annan art synes förhållandet vara nästan likartadt:
Desmarestia aculeata. Arten är visserligen allmän fierestädes i
Ishafvet, men dock icke känd att någonstädes växa i
betyd-ligare mängd. Löst liggande på bottnen i stora massor och
rikt öfvervuxen med den eljest sparsamma Antithamnion boreab
fans den i Mosselbay vid Spetsbergens nordkust.

Ish af svegetationens enformighet. Det torde af den-föregående
framställningen redan tydligt framgå, att i åtminstone större
delen af Ishafvet vegetationen har en mycket enformig
prägel. Dess hufvudmassa är utbredd öfver den sublitorala
regionen; på de öfriga regionerna har den trädt nästan fullständigt
tillbaka eller gör sig åtminstone i följd af sitt armod ej i
nämnvärd grad gällande invid sublitoralregionens. Denna
sublitorala växlighet är visserligen differentierad i till sammansättning
och utseende olika afdelningar, men dels äro dessa få, dels är
det en af dem, Lam ina n r-f o r m a t i o n e n, hvilken intar den
största ytan och såväl härigenom som genom sin rikedom och
yppighet fördunklar de öfriga. Inom Laminaree-formationen
är det åter de storväxta Laminarieerna som framkalla
totalintrycket. Det stora flertalet af de andra elementen äro i
för-hållande till dessa alltför små och obetvdliga och alltför få-

V o

taliga för att kunna framträda kraftigare. Laminarieerna
tillhöra visserligen rätt många arter, men dock så få och såsom
arkitektoniska element så föga olikartade typer, att någon mera

1 J. G. Agardh, Spetsb. Alg. Till. si* 1. 17.

2 J. G. Agardh, anf. st sid. 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free