Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bredd af 20—25 ctmr. Af Halosaccion ramentaceum har jag
vid Spetsbergens nordkust sett exemplar öfver en fjerdedels
meter långa. Diploderma (duplissimum är vid Norges nordkust
stundom nära en meter lång med betydlig bredd ; en lmlf meter
långa, yfviga exemplar af Dichloria viridis äro vid
Spetsbergens kust ej sällsynta. Monostroma fuscum har vid Norges
nordkust, Monostroma Blyltii vid Grönlands vestkust ej sällan
omkring en half qvadratmeters yta. C/uetomorpha mélagoniim får
i Amerikanska Ishafvet stundom en längd af 5 fot o. s. v.
Då härtill kommer, att de arter, som hufvudsakligen bestämma
vegetationens skaplynne, Laminarieerna, i Ishafvet nå en sådan
storlek och frodighet, att de äro att räkna bland verldshafvets
största och yppigaste algformer, kommer Ishafvets
algvegetation att få en prägel af ovanlig storhet, yppighet och lifskraft.
Individfattigdom, enformighet och yppighet äro, såsom jag
sålunda sökt visa, de mest framträdande dragen i
Ishafsvege-tationens allmänna skaplynne.
Antagliga orsaker till egendomligheterna i Ishafs-
vegetationens allmänna skaplynne.
Af den föregående framställningen visar sig, att
algvegetationen till sitt allmänna skaplynne är olika i olika delar af
Ishafvet och att Ishafsvegetationen i sin helhet visar
åtskilliga anmärkningsvärda egendomligheter i fysionomi jämförd
med vegetationen i andra delar af verldshafvet. Att dessa i
väsentlig grad om också ej uteslutande betingas af vissa för
Ishafvet egendomliga sins emellan samverkande fysiska
förhållanden anser jag alldeles otvifvelaktigt, om det också för
närvarande med den ringa kännedom man äger i hafsalgernas
biologi är omöjligt att med bestämdhet säga, hvilka dessa
äro, i hvilken riktning och med hvilken kraft de verka. Det
har dock synts mig, som skulle orsakerna hufvudsakligen vara
att söka i isförhållandena, kustens skapnad, ebb och flod,
bottnens beskaffenhet, hafsvattnets salthalt, hafvets temperatur,
luftens temperatur och brist på ljus.
Isförhållandena. Isens inverkan på algvegetationen i
Ishafvet är afgjordt ofördelaktig, i det den antingen l:o) gör
uppkomsten af alger omöjlig, eller 2:o) gör vegetationsperioden
för kort för att alger skola kunna na sin fulla utveckling, eller
;>:o) lössliter i utveckling varande alger, eller 4:o) gör bottnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
