Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen af den sublitorala i större delen af Ishafvet till
väsentlig del betingas af denna isens förderfliga inverkan. A priori
har den kände algologen Dickie kommit till samma åsigt.
Han säger i redogörelsen för en samling alger, hopbragt i
Amerikanska Ishafvet under en af de engelska polarexpeditionerna:
»The number of litoral species in such regions must be few
or in many places altogether absent; tlie continual abrading
influence of bergs and pack-ice would effectually preventtheir
growth.1 Den olikhet i vegetationens fördelning på de olika
bottenområdena, hvilken framträder i olika delar af Ishafvet,
skulle alltså till väsentlig grad stå i’samband med en
olikhet i isförhållandena, så att under föröfrigt lika förhållanden
en jämnare fördelning af vegetationen på den sublitorala och
litorala regionen skulle råda, ju gynsammare isförhållandena
äro. Med hänsyn till isbildning och isdrift ställer sig af
Ishafvets delar det Norska polarhafvet gynsammast. Is i större
mängd bildas här aldrig, och polarisen nedtränger icke i
detsamma. I Hvita hafvet bildas under vintern is, under
sommaren är dock vattnet isfritt. Inom öfriga delar af Ishafvet
torde isförhållandena kunna anses i det stora hela något så när
lika. I östra delen af Grönlandshafvet utmed Spetsbergens
vestkust, i östra delen af Murmanska hafvet samt östra delen af
Baf-finsbay äro isförhållandena sommartiden relativt gynsamma,
i de båda förstnämnda hafssträckorna i följd af golfströmmen,
vid Grönlands vestkust, i det s. k. Nordgrönland, i följd af den
afiänkning mot vester isströmmen får sedan den böjt om Kap
Fa-rewell. Dock torde väl äfven här knappast något år hafvet en*
under sommartiden vara fritt från is, om också icke denna
är så tät och i så stora massor sluten intill kusterna, att dessa
icke hvarje år äro tillgängliga. De senare årens polarfärder
hafva visat, att hafvet längs Novaja Semljas ostkust och
Sibiriens nordkust är rikt på is, om ock denna längs kusterna är
mindre grof och mera fördelad, detta särskildt utanför
mynningen af de stora sibiriska floderna, der under
sommarmånaderna polarisens hufvudmassa genom mot öster gående
ström-sättningar hålles från land och kustisen fördelas eller smältes. *
Svårare äro isförhållandena norr och öster om Spetsbergen
och i Amerikanska Ishafvet, der engelska polarfarare endast
bit för bit under en oaflåtlig, hårdnackad strid mot isen
kunnat utföra sitt storartade upptäcktsverk. Den i följd af is mest
1 Dickie, Alg. Sutherl. II, sid. CC.
- Jfr Nordenskiöld, Yega-exp. I, sid. 23, 1~>4, 15’».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
