Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VEGA -EXPEDITIO X EXS VETEXS KA PL IG A ARBETEX. -7
otillgängliga delen af polarregionen är Grönlands ost- och
sydkust, mot hvilken den från nordost och öster kommande
mäktiga polarströmmen hårdt pressar sina väldiga ismassor. I
öfverensstämmelse och såsom jag tror i kausalt sammanhang
härmed finna vi algvegetationen på den öfre delen af bottnen
i Grönlafidshafvet, östra Murmanska hafvet, i Kariska och
Si-biriska hafvet samt Amerikanska Ishafvet ytterst torftig, i
syd-vestra delen af Baffinsbay och Hvita hafvet rikare, yppigare om
ock enformig, i Norska polarhafvet yppig, individ- och artrik.
Kustens slcapnad. Det är bekant, att vissa alger
uteslutande hålla sig; till eller åtminstone föredraga sådana delar af
o?
kusten, som äro utsatta för öppna hafvet, och att deremot andra
nå sin kraftigaste utveckling och förekomma i största vmnighet
på skyddade delar af kusten. Företrädesvis gäller väl detta
litorala alger, men äfven bland de sublitorala gifves det
pelagi-ska och icke pelagiska former. Algvegetationens
sammansättning och allmänna skaplynne kan sålunda komma att i viss grad
betingas af kustens konfiguration. Under föröfrigt lika
förhållanden bör en kust bli gynsammare för algväxtligheten,
ju större och rikare skärgård den äger och i den mån den
genomskäres af talrika och djupa fjordar. Från denna
synpunkt har säkerligen kustens skapnad föga betydelse för
Ishafvets algvegetation, men väl från en annan, den nämligen
att vara mer eller mindre egnad att lemna vegetationen skydd
mot drifisens förödande inverkan. E11 rik skärgård bildar ett
o
stängsel mot drifisen, innanför hvilket alger kunna uppspira
och fredade fullända sin utveckling-, och i trånga, djupa
fjordar har isen svårt att i större mängd intränga. Mig synes
det antagligt, att den rikedom och frodighet, som präglar
alg-vegetationen i skärgården vid Spetsbergens nordvestra del,
till icke ringa er ad betingas af det skvdd Öarna lemna mot
Cj o O
här kringdrifvande, stora djupgående drifisfält och drifisblock.
Jag vill också anmärka, att jag aldrig på öppen kust funnit
inom det isfvlda Ishafvets område någon nämnvärd litoral
•j o
vegetation, utan endast på skyddade ställen i skärgården t. ex.
vid Fairhaven på Spetsbergen eller i djupare fjordar t. ex. i
det inre af Isfjorden vid Gåsöarne på Spetsbergen, i den djupt
ingående Besimennajabav, den grunda, men af en mängd skär
och holmar uppfylda Karmakulbay på Novaja Semljas
vest-kust, den från alla håll skvddade bugten Aktiniaviken. utanför
* o
hvilken också ligger den näst ögruppen vid Jenisejs
mynning största skärgården i hela hafvet utmed Sibiriens
nordkust. Såsom förut angifvits var detta en af de på alger rikaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
