Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
K J EL LM AS, SORRA IS IIA F VET 8 AL (i FLOR A.
trakter, jag under Vegas färd norr om Asien anträffade.
Med hänsyn till kustens fördelaktiga skepnad stå Norges och
Grönlands kuster mycket framför de öfriga kuststräckorna vid
Ishafvet. Här linnes det en rik skärgård och kusten är
sönderskuren af en talrik mängd större och mindre i olika
riktningar ingående fjordar. Vid Spetsbergen är skärgården ringa,
fjordarne jämförelsevis få och alltför vida för att lemna något
större skydd mot is. Ännu sämre ställer sig kusten af Södra
Novaja Semlja och Wajgatsch, och utefter hela den långa
Sibiriska kuststräckan finnes att sluta af den under
Vega-expe-ditionen vunna erfarenheten knappast något ställe med undantag
af Dicksons hamn och Aktiniaviken, der ett större fartyg vid
pålandsvind kan ligga tryggadt för sjögång och drifis. Ungefär
hälften af den Amerikanska Ishafskusten svnes vara mycket
«/ «/
öppen. Att vid Grönlands vestkust en kraftigare och rikare
algvegetation finnes på den litorala regionen och den
sublitorala regionens öfre del synes mig kunna och böra sättas i
samband dermed, att kusten genom sin rikedom på öar och
fjordar lernnar alger nödigt skydd mot påträngande ismassor.
Ebb och flod. Tidvattensströmningarna kunna anses
medelbart bidraga till att algvegetationen på bottnens öfre del i
större delen af Ishafvet är än fattig, än ingen, i det till följd af
dem isen oupphörligt fullföljer sitt förstöringsarbete, hålles i
beständig rörelse och derigenom att större delar af bottnen
under vissa tider kunna nås och afnötas äfven af mera
grundgående is. Härtill kommer, att, då vid ebb den litorala
regionen blottas, den algväxtlighet, som möjligen kan på detta
område finnas, blir åtminstone under vissa delar af året utsatt
lor förhållanden, som måste anses ogynsamma. Detta senare
skall framdeles tagas i betraktande. Icke ens under vintern
är den vid kusterna liggande isen i stillhet, ismassornas
storlek må vara hurudan som helst. Under svenska
öfvervin-trings-expeditionen vid Spetsbergens nordkust var hafvet
utanför Mosselbay täckt af flere mil breda såsom det tycktes hårdt
sammanfrusna ismassor. Ett oupphörligt gnisslande ljud hördes
från dessa, uppkommet genom den gnidning isblocken och
isflaken under ständig höjning och sänkning och ringa fram och
tillbaka skridande rörelse utöfvade på hvarandra. Men under
dessa, låt också vara obetydliga, af ebb-och flodströmningarna
framkallade rörelser utöfva ismassorna äfven på bottnen en
beständig nötning. Under sommaren är den rörelse ebb och
Ilod gifva åt isen stundom och särskildt i trånga sund och
fjordar mycket häftig. Jag vill härvid bland en mängd bevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
