- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
38

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid 0 fmnr 4- 8°,8 C,

» 5 » 4- 2°,8 »
» 10 » + l°,i >

» 20 » 4“ 0°,9 »
» 30 > 4- l°,o »

Enligt den 2:dra tyska polarexpeditionens iakttagelser
varierar under augusti månad hafvets temperatur i ytan vid
Grönlands ostkust längs Shannon, Pendulum och Sabine-öarna

(Lat. 74° 30’—75° 30’ N.) mellan - 4- 2°,o och — 1°,6 C. Vid
undersökning af vattnets temperatur under vinterisen befans den

Dessa nu meddelade sakförhållanden anser jag mig kunna
sammanfatta på följande sätt: i det egentliga Ishafvet d. v. s.
Grönlandshafvet, östra Murmanska, Sibiriska och
Amerikanska Ishafvet samt Baffinsbay är vattnets medeltemperatur un-

Norska polarhafvet under vintern (dec.—febr.), och på det djup,
vid hvilket den rikaste algvegetationen finnes, uppgår den
enligt regeln ingen tid på året öfver 0° C. Denna olikhet i
temperaturförhållanden mellan Norska polarhafvet och de andra
nämnda delarne af Ishafvet är om också icke den enda, dock
säkerligen den vigtigaste orsaken till den väsentliga olikhet
Norska polarhafvets vegetation till sitt allmänna skaplynne
visar, jämförd med det öfriga Ishafvets.

Luftens temperatur är antagligen också en faktor, som bör
tagas i betraktande vid förklaringen af egendomligheterna i
den arktiska algvegetationens fysionomi.

Naturligtvis kan luftens temperatur endast utöfva något
inflytande på de delar af vegetationen, hvilka kunna komma
att beröras af luften, d. v. s. vegetationen på det litorala
bottenområdet. Möjligt är, att dess stora armod och torftighet
till någon del betingas deraf, att alltför starkt afkvlda
luftlager vissa tider draga hän öfver den blottade litoralregionen
och förstörande inverka på den växtlighet, som börjat upp-

vara

1860 oktober 3

2°,2 C.

1°,9 » (på 27 famnars djup).

» »29

» november 11

1870 januari 20

» februari 18

» maj 21

der högsommaren vid ytan ungefär lika hög eller lägre än i

1 Jfr Jensen, Grönl. Medd. II, sid. 207.

2 Jfr Koldewev, Zweite deutsche Polarf., sid. 618—020.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free