Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träda. Detta kan inträffa om våren på de delar af
Ishafsku-sten t. ex. vid Spetsbergens vestkust, der vinterisen bryter
tidigt upp, och på hösten, innan ny is bildat sig utmed
stranden och t. o. m. på högvintern, om, såsom det sannolikt ej
sällan tid efter annan händer, ismassorna plötsligt draga sig
från stränderna. Skildringen af svenska
öfvervintrings-expe-ditionen på Spetsbergen 1872—73 visar, att vid Spetsbergens
nordkust hafvet under vintern flere gånger var öppet intill
kusten.1 Under öfvervintringen med Vega bildade sig en och
annan gång vida öppningar i hafvet, som möjligen i närheten
af vår öfvervintringsplats sträckte sig till land. Af de der
bosatta infödingarnas utsago syntes framgå, att hafvet någon
gång under vintern öppnar sig för att åter tillfrysa. Den
invändningen kan göras, att då hafvet vid kusten är öppet,
luftens temperatur ej bör vara så låg, att den kan vara förderflig
för alger. Detta är visserligen i allmänhet sant, men det bör
märkas, att ingenstädes förekomma så tvära och starka
temperaturkastningar, som i de arktiska trakterna. Bland många
bevis härpå vill jag välja ett från Vega-färden. Under
februari månad 1879 var luftens temperatur vid middagen den
6:te — 40°,4 G., vid samma tid på dagen två dagar senare + 0°,i,
den 12t:e —2°,o, men den 13:de —24°,9 och den 15:de — 29°,o
’0. I Mosselbay tillfrös hafvet en gång under vintern vid en
lufttemperatur af —27°,6,2 till livilket låga gradtal den sänkt
sig under loppet af några timmar. Det behöfver icke
förutsättas, synes mig, att verkan af en lägre temperaturgrad måste
vara långvarig för att vara menlig. Liksom en skarp
frostnatt är tillräcklig för att skada vegetationen på land, lika väl
böra de extrema temperaturgraderna i polartrakterna kunna
verka förödande, om deras verkan utsträckes under ett eller
annat tidvattensskifte.
Om luftens temperatur vid olika delar af Ishafskusten
lemnar följande tabell upplysning. Ur denna kunna åtskilliga
slutsatser rörande Ishafsalgernas biologiska förhållanden
dragas, för hvilka jag framdeles skall redogöra.
1 Se Nordenskiöld, Spetsb -Exp., 55—58.
2 Nordenskiöld, anf. st. sid. 58 och Wijkander, Obs. Météor., sid. 20—21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
