Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Amerikanska Ishafvet. Söder om Ishafvet åter är den känd
endast från ett ställe, nämligen Ochotska hafvet, derifrån
Ruprecht omnämner ett ungt »abnormt exemplar af
Laminaria saccharina med odeladt, sköldformigt vidfästningsorgan»,
efter all sannolikhet sålunda en ung Laminaria solidungula. 1
Den nutida algfloran i norra delen af Stilla oceanen är
till sin sammansättning sä väsentligen olik den
nordatlantiska, d. v. s. bildas af så många arter, som äro så skarpt
skilda ifrån eller t. o. m. tillhöra så helt andra typer än de
atlantiska, att man ovilkorligen måste för att få något slags
förklaring häraf förutsätta, att dessa båda delar af verldshafvet
tillhöra olika utvecklingsområden, inom hvilka en bildning af
skilda former under mycket lång tid fortgått. Det är
emellertid å andra sidan ett väl kändt sakförhållande, ätt norra
Atlanten har ett ej ringa antal arter gemensamt med norra
Stilla oceanen. Om också det är i hög grad sannolikt, att,
såsom J. G. Agardh med rätta påpekat, »en stor del af
uppgifterna om algers förekomst i vidt skilda haf grunda sig på
ofullständig kännedom och deraf beroende oriktiga
bestämningar och att, ju mera de vetenskapliga bestämningarna
vinna i noggranliet, antalet skall inskränkas af sådana arter,
som antagas förekomma i vidt från hvarandra aflägsna haf»,
samt att detta allmänna omdöme äfven har sin giltighet
beträffande det uppgifna antalet af de för norra Atlanten och
norra Stilla oceanen gemensamma arterna, så finnas dock,
såsom ock samme algolog uttryckligen framhållit, i dessa vidt
skilda hafssträckor flere bevisligen identiska algformer. 2 Att
dessa arter skulle hafva utbildat sig såväl i norra Atlanten
som i norra Stilla oceanen, sedan dessa haf erhållit sin nutida
begränsning och nutida fysiska beskaffenhet, kan svårligen
antagas, då de hydrografiska förhållandena äro i så väsentlig
grad olika.3 J. G. Agardh synes vara benägen att anse, att
dessa för de ifrågavarande områdena gemensamma arter haft
sitt ursprung i ett af dem och från detta förts till det andra
af en genom Ishafvet fortsatt ström. Hans uttalande härom
lyder: »Synes det i allmänhet gälla hos algerna, att artens
utbredning är begränsad inom området af samma hafsström,
så kunde möjligen den för många större alger gemensamma
1 Jfr Ruprecht, Alg. Ochot., sid. 351 och J. G. Agardh, Lamin., sid. 8
och Grönl. Lamin. och Fuc., sid. 11.
2 Jfr J. G. Agardh; Spetsb. Alg. Progr., sid. 1. Spetsb. Alg. Bidr., sid.
10. Grönl. Lamin. och Fuc., sid. 8—9, 11 o. s. v.
3 Jfr Engler, Pflanzenw, sid. IX—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
