Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Ishalvet iiro strömsättningarna gynsamma för att tillföra
Ishafvet arter, men ej för att föra arter från Ishafvet till
Stilla oceanen. Grunden till algernas nutida fördelning i
verldshafven behöfver och bör lika litet som grunden till
landtväxternas utbredning sökas uteslutande i de
förhållanden, som för närvarande råda på jorden. Lika väl, som den
nordiska fanerogamfloran innehåller åtskilliga element, hvilka
äro lemningar från den tid, glacialformationen hade en större
utsträckning mot söder än i våra dagar, lika viil kunna dessa
i norra Atlanten och norra Stilla oceanen förekommande
arktiska alger qvarhållit sig från de tider, då ett isfyldt haf
om-gaf norra Europa och sträckte sig ned mot det nutida norra
Frankrikes kust. Det finnes ingenting som hindrar att antaga*
att detta ishaf hade en Hora lik det nutida Ishafvets arktiska
del. Då glacialformationen aftog i söder, invandrade i hafvet
liksom på land sydliga växtformer och förträngde
hufvud-massan af de glaciala. Några af dem förmådde dock att bestå
i striden mot de nyinkomna och qvarhöllo sig och hafva
sedan dess qvarhållit sig i sitt ursprungliga hemvist. Om,
såsom jarg forut sökt göra antagligt, fattigdomen för närvarande
af alger i östra delen af det Kariska hafvet och det Sibiriska
Ishafvet beror till väsentlig del på bottnens ogynsamma
beskaffenhet och vattnets ringa salthalt, så är det dock
sannolikt, att under den äldsta glacialtiden, då dessa haf sträckte
sig längre mot söder än nu, kustens bygnad och vattnets
beskaffenhet var fördelaktigare för alger och att derför dessa
delar af Ishafvet icke voro så fattiga på dylika växter. 1 Att
åtskilliga arter såsom t. ex. Delesseria Barii, Rhodophyllis
dicho-toma, Petrocelis Middendorfjii, Ptilota pectinata iiro gemensamma
för Ochotska hafvet, Murmanska hafvet och Spetsbergshafvet,
men saknas i hela den mellanliggande delen af Ishafvet, kan
förklaras dermed, att dessa arter fordom funnos i denna
hafs-del, men att de dukade under, då kusten framflyttades mot
norr dels genom deltabildningar, dels derigenom att en
landhöjning inträdde, hvarvid den af sandbäddar bildade
hafs-bottnen höjdes, och då stora floder började afiemna allt större
och större massor af sött vatten till hafvet. Om den växt,
Halosaccion saccatum, som uppgifves förekomma i Ilvita hafvet,
verkligen är funnen derstädes, så torde äfven den vara att
räkna bland de arter, som fordom haft en större utbredning
längs Sibiriens kust, ty om den icke är identisk med någon
1 Jfr Nordenskiöld, Proven, sid. 70—71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
