Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig från L. soriferum mihi genom sin starkt utbildade »solid,
central stony mass», genom sina korta grenar, livilka äro
»re-markably truncated at the tips, which are moreover
depres-sed in the centre». L. fasdculatum Are sch o ug (J. G. Ag.
Spec. Alg., sid. 522), med hvilken Harvey’s 31. fasciculata
citeras synonym, har visserligen åtskilligt, som påminner om
min art, men skiljer sig från denna derigenom, att dess frons
är »circa lapillum plerumque undique effusa» och grenarna äro
än enkla än grenade, mot spetsen förtjockade med tvärhuggna
ändar. Hos L. soriferum äro äfven hos mycket unga exemplar
de från centrum utgående axlarna grenade. L.
Areschoug (Obs. Phvc. 3, sid. 5) har en utveckling och
en grenbildning, som högst väsentligt afviker från den hos L.
soriferum och, så vidt jag kan finna, omfattar den såväl M.
fasciculata Harvey som den art, hvilken jag i det följande
beskrif-ver under namn L. glaciale. L. fasdculatum Solms-Laubach
(Corall. Monogr.), med hvilket namn författaren mycket tveksam
betecknar en i Medelhafvet vid Neapel förekommande art, torde
svårligen vara identisk med Harvey’s M. fasciculata. I
grenbildning och sporangie-konceptaklernas form och anordning
sluter den sig i sin högst utvecklade form till L. soriferum,
men afviker från denna genom sin krustformigt på stenar
utbredda underbål. Möjligt och antagligt synes det mig deremot
vara, att det fragment från Island, som denne författare
omnämner, tillhör L. soriferum.
Den i Bohuslän förekommande arten, som kallats L.
fa-sciculatum, öfverensstämmer med M. fasciculata Harvey och L.
fasdculatum Areschoug (J. G. Ag. Spec. Alg.) och är genom
grenarnas form tydligt skild från den här beskrifna växten.
Professor J. E. Areschoug, Corallineernas kände monograf, har
välvilligt låtit mig genomgå sina samlingar af dylika växter.
I dessa har jag icke funnit någon art, hvilken L. soriferum
kunde anses tillhöra. Det stod mig derför ingen annan
utväg öppen än att beskrifva denna i södra delen af polarhafvet
mycket ymniga art och gifva den ett särskildt namn.
Lefnadsförhållanden, Enligt min egen erfarenhet växer arten
på sand- och grusbotten i skyddade vikar eller inomskärs,
vanligen på 10—15 famnars djup. Död träffas den på större djup och
det är förmodligen sådana exemplar, som Kleen upphemtat
från den elitorala regionen. (Jfr Kleen, Nordl. Alg., sid. 11.)
Den är sällskaplig, , i stora massor betäckande bottnen öfver
stora ytor och tjenar till fäste åt åtskilliga smärre alger
såsom AntitJicimnier, Rhodophyllis dichotoma, Derbesia marina m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
