Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centriska och radiära rader anordnade celler, af hvilka de
inre synas längre, rektangulära, de vttre kortare, nästan
qva-dratiska. I lagret närmast centralkärnan äro de mindre
regelbundna och i de yttersta lagren är skilnaden i längd föga
märkbar. Ett slipsnitt parallell med en grens längdaxel (fig.
13 och 16) anger, att grenarna bildas af öfver hvarandra, i
allmänhet tydligt från hvarandra begränsade, ganska regelbundna
skålformiga väfnadslager, hvilkas celler visa en anordning i
solfjäderformigt förlöpande rader. De nedre, inre cellerna
i hvarje af dessa lager äro i optiskt längdsnitt rektangulära, på
sin höjd 20 /i. långa, de öfre qvadratiska, stundom mer
tjock-väggiga än de andra, liksom dessa 5—8 a. i diameter.
Fortplantning sorg an. Sporocarpier okända.
Sporangiecon-ceptaklerna intaga en oftast temligen skarpt begränsad zon
nedanför grenspetsarna och förekomma enligt regeln i stor
mängd, bildande hvad man skulle kunna kalla en sorus (fig. 11).
Derför växtens artnamn. De äro alltid ytliga, inväxa eller
öfverväxas icke, så att spår af gamla dylika organ aldrig synas
i det inre af bålen, (jfr fig. 12—13), hvilket synbarligen hos
denna art, liksom hos åtskilliga andra, med hvilka den synes
bilda en väl begränsad grupp, beror derpå, att bålens
för-tjockningsmeristem ligger under konceptaklernas basalyta.
De äro till omkretsen cirkelrunda, alltid mycket obetydligt
utstående, små, knappt synbara med obeväpnadt öga. Taket
är svagt konvext, genomdraget af talrika, i genomskärning 5—6
kantiga, slemfylda kanaler, hvilkas mynningsceller äro till
formen något olika, takets öfriga kortikalceller (tig. 18).
Sporan-gierna äro 4-sporiga, aflånga eller klubblika, till storleken
något vexlande, men i allmänhet, sedan sporbildningen inledts,
omkring 95 //. långa och 20 //. tjocka (fig. 19).
Anmärkning om artens förhällande till andra beskrifna arter.
Den här såsom ny beskrifna L. soriferum är bland förut kända
arter närmast beslägtad med L. fasciculatum Lam. Med denna, som
i dess nutida tolkning antagligen omfattar flere specifikt skilda
former, anser jag mig dock icke kunna identifiera den. Lamark’s
beskrifning af L. fasciculatum (II ist. A nim., 2, sid. 203) är mycket
knapphändig. I den ingår dock en karakter, som icke passar in
på min art nämligen: »ramis ... apice incrassatis, obtusis*. Den
växt, hvilken Harvev (Phyc. Brit. tafl. 74) afbildar och
beskrif-ver under namn Melobcsia faseicufata, citerande såsom
synonym Lamark’s Millnpora fasciculata, är synbarligen skild från
den här ifrågavarande, såsom en jemförelse mellan IIarvey’s
och mina figurer lätt visar. Melobesiafasciculata Har vev skiljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
