Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning utgående, till omkretsen äggformiga, upprepadt greniga
grensystem med knappt urskiljbar hufvudaxel; (fig. 3). Redan
då dessa nått en längd af 2—3 mm., bära de mogna
antheri-dier eller sporocarpier i olika utvecklingsstadier, från nyss
anlagda till nästan mogna; (fig. 4—5). Vissa
tetrasporangiebä-rande grensystem eller tetrasporangieställningar likna
anthe-ridie- och sporocarpieställningarna och bära mogna
tetraspo-rangier, redan då de nått en längd af omkring 2 mm.; (fig .6).
Andra äro längre, mindre metamorfoserade med vissa axlar
sterila, stadda i tillväxt och vidare förgrenande sig, under det
de öfriga biaxlarna bära fåtaliga tetrasporangier.
Dessa metamorfoserade, för reprodubtionsorganens
utbild-ning från höstplantan utvecklade grensystems slutliga öde
känner jag icke bestämdt, men har anledning att antaga, att
de, sedan de funktionerat, upplösas eller affalla. Emellertid
träffar man då och då, ehuru sällsynt, under slutet af våren
och försommaren exemplar, hvilka habituelt afvika från de
vanliga vårplantorna deri, att de delar, som öfvervintrat, bära
yfviga, lång- och rikgreniga, ej tydligt racemösa grensystem,
hvilkas axlar efter hela längden äro besatta med glesa, mycket
korta, trubbiga, stundom svagt klubblika utskott. Dessa synas
mig tyda derpå, att dessa grensystem äro utväxta
sporocarpie-ställningar, möjligen sådana, hvilkas carpogon af en eller annan
orsak ej kommit till normal utveckling. Möjligt är också, att
i vissa fall de för tetrasporangiernas bildning afsedda
grensystemen kunna, sedan ett fåtal reproduktiva celler utvecklats,
utbilda sig för vegetativt ändamål.
Bålens bygnad. Fig. 7 utgör en del af ett tvärsnitt, fig.
8 del af ett längdsnitt af bålens hufvudaxel nära basen hos
ett äldre exemplar. Dessa visa, att bålens hufvudmassa
ut-göres af en parenk vmtös väfnad, hvars endokromlösa eller
mycket endokromfattiga celler sradvis aftara i storlek inifrån
• O ^ O
och utåt, der de omgifvas af ett från den innanför liggande
väfnadsmassan skarpt afsatt kortikallager af små endokromrika
celler. De pericentrala sifonerna äro liksom centralsifonen
af obetydlig tjocklek.
Fortplantn i ngsorga nen. Sp o ro ca r pi e ma äro äggl ik t-u r n efo
r-miga med kort hals. Sporerna hafva en päronlik form och
äro omkring 100 a. långa och 50 fi. tjocka. Tetrasporangierna
äro stora. Antheridierna äro smalt cylindriskt kägellika af
mycket vexlande storlek, men i allmänhet nära basen omkring
100 /1. i diameter.
Den andra bohuslänska Rhodomela-arten, J. E. Areschouss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
